05 december, 2010

Konsten att tala med en änkling

Först har jag svårt att komma överens med Doug, huvudpersonen i Jonathan Troppers Konsten att tala med en änkling. När berättelsen börjar har det gått ett år sedan han förlorade sin hustru Hailey i en flygolycka och han har spenderat tiden sedan dess med att metodiskt supa ner sig i hopp om att få dagarna att gå. "Jag hade en fru. Hon hette Hailey. Nu är hon borta. Och jag med." tänker han gång på gång. Om och om igen, medan dagarna flyter förbi.

Även om Doug uppvisar alla tänkbara tecken på sorg, har jag som sagt i förstone lite svårt att tro på honom. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det, men något i hans person eller hans uppförande får mig att tveka på äktheten i det jag läser. Kanske är det något i hans självmedvetna ton, kanske är det bara jag som inbillar mig. Jag vet inte. Tack och lov går dock irritationen över ganska snart. Dougs enformiga tillvaro skakas om ordentligt när han helt plötsligt dras in i problemen kring Haileys son från ett tidigare äktenskap - och berättelsen tar ordentlig fart. Det är omöjligt att inte dras med i det och till slut känner jag med Doug. Konsten att tala med en änkling blir en smart, underhållande roman om sorg och om att gå vidare, hur konstigt det nu än låter. Det funkar, och det funkar riktigt bra.

En bock i kanten kvarstår dock under hela läsningen och det är alla förargliga, onödiga korrekturfel. Jag tror inte att Tropper undervisar på Manhattan Collage som fliktexten säger och jag tror inte att Doug handlar på PC Penney (kedjan heter JCPenney). Översättningen ekar också på flera ställen av osnygg svengelska; uttrycken är kanske inte grammatiskt fel men inte heller särskilt smidiga. Till exempel - ordet indolent finns förvisso på svenska, men används knappast. Under flera passager i boken, särskilt i dialogerna, hör man hur engelskan skiner igenom, och det är trist. Jag är förvisso otroligt petig när det gäller sådant, men ändå. Det är onödigt. Med det sagt är ändå Konsten att tala med en änkling en bra bok. Mycket amerikansk på ett bra sätt, skriven på det där amerikansk-intellektuella sättet som bara de kan. Jag tror att den passar alldeles utmärkt att ta med som reselektyr för den som planerar att fara bort under jul.

Konsten att tala med en änkling ges ut av nystartade Gilla böcker.
Läs också vad andra tycker: Doras bokprat, Enligt O, En full bokhylla är en rikedom och Enbokcirkelföralla är några av de som har läst Troppers bok.

4 kommentarer:

Stringhyllan sa...

Efter min Tana French-hysteri har lagt sig tänkte jag läsa just denna Tropper-bok, också på svenska eftersom Gilla just gillar att skicka läsex om man snällt ber :)
Vad tråkigt att översättningen inte är vad den bör. Släng iväg ett mail till Gilla och påpeka detta så rättar de säkert till felen och kanske gör en ytterligare korr-läsning till nästa tryckning!

Calliope sa...

Ja, det vore ju trist om felen hänger med hela vägen så det ska jag kanske göra. Bra idé!

Metronyx sa...

Jag har inte läst just denna, men håller fullständigt med om att en dålig översättning kan orsaka stor skada på en bok. (Ta Winnie-the -Pooh som exempel, där man lyckats försnilla bort en hel del av ursprungs känslan av språket.) Det är oerhört svårt att översätt en känsla från ett språk till ett annat, ibland stirrar sig nog översättarna blinda på ord som 'indolent', och misslyckas för att man inte vågar välja ett ord som inte är en direkt översättning. Ja det var dagens i-landsproblem ; D

Bokomaten.. sa...

Åh, jag har precis läst ut den själv och håller med om att jag ofta hörde de engelska meningarna i huvudet när jag släte, men historien tyckte jag lyste så pass att jag gillade den ändå, riktigt, riktit mycket dessutom. Blev verkligen positivt överraskad för hade nog inte väntat mig mer än lite lättsam underhållning och fick istället en intelligent historia med mycket satir. Jag gillade skarpt. Kommer inlägg så småningom hosm ig med.;)