Poe blir skräckteater i sommar

I sommar blir det skräckteater utomhus i Malmö när Malmö Stadsteater sätter upp pjäsen De dödas skrik. Den bygger på fyra noveller av Edgar Allan Poe och kommer att spelas under några kvällar i augusti när mörkret fallit, för att få den rätta läskiga känslan. Publiken får ta plats på teaterns innergård och skådespelarna ska utnyttja hela omgivningen - allt från gården till de omkringliggande husen. Första föreställningen är 4 augusti.

Jag tycker det låter vansinnigt kul & kommer definitivt att boka biljetter!

Läs mer om föreställningen i Sydsvenskan.

Skräckhelg

Det är riktigt, riktigt illa att jag är ohjälpligt upptagen nästa helg. Det vankas släktkalas extraordinaire där sambon är föremål för uppmärksamheten - ergo kan vi inte smita iväg. Det är ruggigt synd, för vi skulle väljdigt gärna byta den inplanerade skräckupplevelsen mot en helt annan; det vankas monstermöte i Bokskogen utanför Malmö. Världens coolaste happening och ett måste för alla fangbangers och zombifreaks med självaktning. Och så kan jag inte vara där! Ack ve!

Vad som händer är att Lilith Performance Studio bjudit in den kanadensiska konstnären Jillian McDonald för att iscensätta en performance under namnet Undead in the Night. Publiken samlas i Malmö mellan kl 21 och 01 och i grupper om åtta bussas de sedan ut till ett skogsområde utanför stan. Där följer de en tre kilometer lång stig, på vilken de träffar på Jillian McDonalds crew på 100 personer som agerar zombies och vampyrer i mörkret och spelar upp olika scener, antingen ensamma eller i grupp, med publiken mer eller mindre inblandad. Som att gå omkring i en livs levande skräckfilm, alltså. Skulle kunna bli hur cheesy som helst, men jag tror att McDonald är rätt person att göra det bra och creepy. Hon har gjort en hel del roliga saker förut. Dessutom, Bokskogen är definitivt rätt ställe att göra det på. Det är ett stort område med massor av stigar kors och tvärs, lite lagom kuperad terräng, en del vattendrag och så den typiska, kala marken som blir under bokträd som gör att man kan se långt mellan stammarna. Jag har bara varit där i strålande solsken och då är det extremt harmoniskt, men det är inte alls svårt att föreställa sig hur det skulle se ut i mörkret. Om det sedan var så att man gick omkring där och bara väntade på att det skulle dyka upp blodiga monster runt kröken, ja då vet jag åtminstone en här som skulle kissa ned sig av skräck...Läs mer om Jillian McDonald och hennes performance här, här och här.