Bokrean vs Calliope: 0-0 (so far)

Idag började bokrean - och jag har inte varit på en enda butik. Hm. Möjligen är jag sjuk?

Jag har förvisso ett gäng bra ursäkter: jag har jobbat hela dagen, det har snöat (på tvären! Tvären!), jag vill inte gå ut för jag har inte tvättat håret (det närmaste en modebloggsartad bekännelse ni kommer här), jag ska spara pengar... Ja, ni hör ju.

Det gjorde också sitt till att Bonniers skickade förhandsex på den fina klassikerboxen; den var annars ett solklart köp.

Det finns alltså inget skriande habegär. Inget som måste-måste-måste köpas (inte som jag vet om i alla fall). Det känns lite... lite... tomt. Och ovant. Hur går det med era reainköp? Fyndar ni? Är det något sensationellt som jag har missat att köpa?

Är det så här ni har det? Är det så här jag borde ha det?

Bada i böcker

Bada med bok har man ju hört, men bada i böcker? Ja, varför inte? Jag tror att det är mycket hälsosamt.
5 av 5 möjliga guldstjärnor för skojigaste reaskyltning går till The Beat Museum i San Francisco och deras underbara bokbad!

Bokrea!!! Eller inte...

Idag har jag för första gången på nio år upplevt bokreans första dag från andra sidan disken. Inte jobbat, med andra ord, utan bara gått dit som en förhoppningsfull kund med fickan full av nyligen uthämtade pengar. Nej, det där sista var inte riktigt sant. Pengarna fanns på kortet och de ville gärna stanna där, men en liten titt var jag ju ändå tvungen att ta.

Och resultatet? Inte en enda inköpt bok. Jag kom hem med en DVD istället. Trots att jag var på tre olika butiker. Hm. Någonting måste vara fel. Jag ställer samma fråga som Helena; är det mig eller rean det är fel på?

Först var jag på SF-bokhandeln. Att de inte skulle ha någon megarea visste jag, men jag hade kanske förväntat mig liiite mer. Framför allt kunde det ha varit bra om de hade samlat all rea på ett ställe i butiken och tydligare märkt ut var den var, för till att börja med fattade jag inte ens var jag skulle titta. Eftersom SF-bokhandeln är SF-bokhandeln, hittade jag naturligtvis en massa andra skojiga böcker, men eftersom jag hade bestämt mig för att det var rea som gällde, gick jag vidare.

Those were the days...

Nästa stopp var Akademibokhandeln. Eftersom det är en stor butik hade jag förväntat mig den sedvanliga reaträngseln med galna kunder högt och lågt - så döm om min förvåning när det bara var att gå rakt in och titta på det man ville utan att ens behöva yttra så mycket som ett enda litet "ursäkta". Här gjordes dock reans enda fynd; SVT:s filmatisering av Maria Gripes Skuggan över stenbänken på DVD för 69 kr. Himla trevligt med tanke på hur jag har letat efter den. Jag planerar nostaligtittande i helgen.


Sista anhalten på reavandringen var finfina Hamrelius Bokhandel. Låter jag partisk så beror det på att jag är det; det är den enda bokhandeln i Malmö värd namnet. Hos dem är det precis som jag vill ha det: kunnigt, intressant urval, mycket engelskt och snygg presentation i en lockande lokal. Rean var dock inget att ha hos dem heller; det var snabbt konstaterat. Istället fastnade jag framför den engelska nyhetshyllan där jag dreglade loss över alla fiiiiina paperbacks som hade kommit. Jag behöll dock min ståndaktiga image och begav mig hemåt utan att köpa något där heller.


Så var tog rean vägen? Fynden? Alla hysteriska människor? Inte en enda av butikerna jag besökte hade ens kö till kassan. Handlar alla på nätet? Eller är ingen längre intresserad? Är rean död? Jag är benägen att svara ja.

***
DN undrar också vart rean har tagit vägen.

I said MÄH!

Bokrea? Jag säger som Bart & Lisa Simpson: mäh!
Enligt logikens alla lagar borde jag vara eld och lågor över utsikten att fynda böcker, men hittills är jag ungefär lika upphetsad över reautbudet som över den halvtorra gamla ostkant jag kastade ut ur kylen i eftermiddags sedan jag tyckt mig se ett grönaktigt skimmer på ovansidan av den. Det händer lätt när man som jag är storkonsument av ost; jag är jätteduktig på att köpa nya goda ostar och likaledes duktig på att glömma bort de halvätna som gradvis åker längre och längre in i kylen. Nå, liknelsen till trots var detta inte tänkt att vara en ostblogg, så vi släpper ämnet. Rea, var det.

Så här långt har jag inte köpt en enda bok - och faktiskt inte heller sett en enda som jag verkligen känt att jag vill ha. Jag funderade en stund på om jag skulle köpa Oemotståndliga cheesecakes (se, där var det visst ost igen), men kom fram till att jag absolut inte behöver ännu en kokbok som står och ser ledsen ut i hyllan. Vill jag baka cheesecakes har jag redan en massa recept.

Och skönlitteraturen (som annars är det jag mest köper på rea) var i år rent ut sagt urtrist hos de bokhandlar jag kollat. De få titlar jag möjligen skulle kunna tänka mig har jag redan läst, som Murakamis Kafka på stranden eller John Ajvide Lindqvists Pappersväggar.

Funderade ett slag också på några engelska konstböcker, men MÄH! Vad ska jag med dem egentligen? Titta i någon gång och sedan ställa i hyllan?

Nej, det blir helt enkelt ingen reashopping för mig i år. Inte ett endaste dugg. Jag sparar mina små pengar till något jag verkligen vill ha istället. Om inte annat lär nog min Amazonbeställning dyka upp inom kort... Tusen gånger roligare. Våga vägra halvsunkig rea, säger jag.