01 oktober, 2009

Den något bättre vintern

Kanske åkte han faktiskt på spa, Åke Edwardson. Jag uppmanade ju honom att göra det i ett inlägg jag skrev efter att jag läst ut Nästan död man, del nio i serien om kommissarie Winter, eftersom jag var så grymt besviken på hur han fortsatte att i bok efter bok misshandla sin stackars huvudperson. Winter förtjänade bättre, tyckte jag då.

Och se - i Den sista vintern, den tionde och avslutande delen i serien, har något hänt. Den har fortfarande en bra bit kvar till nivån på den första böckerna i serien, men den är ändå ett enormt uppsving om man jämför med hur det har varit under seriens andra hälft. Den sista vintern är tillräckligt nära den värdiga avslutningen jag efterlyste för att jag ska vara nöjd.

Tack vare SVT-filmatiseringen som gjordes för några år sedan, ser jag fortfarande Johan Gry framför mig när jag läser om kommissarie Winter. Det är fint. Den här gången har han tagit familjen på utflykt till tomten de köpt vid havet och är just i färd med att kasta smörgås med dottern när de upptäcker en död man några meter ut i vattnet. Inte bra. Familjeutflykt förstörd. När han dessutom blir tvungen att försöka reda ut vad som hänt med de två kvinnor som bragts om livet liggande i sina sängar, medan deras partners hävdar att de sovit - ja då blir det lite mycket för Winter. Han har mycket att klura ut innan han får stiga ut ur serien.

Hyfsat spännande, lättläst även om jag stör mig på Edwardsons sätt att alldeles för ofta först formulera sig och sedan omformulera sig både en och två gånger så att samma sak sägs igen och igen. Jag började läsa den på tåget hem från bokmässan och som reselitteratur fungerade den utmärkt. Pocketutgåvan som jag läste hade dessutom ett extrakapitel där Edwardson låter oss få ännu en glimt av vad som hände Winter efter att sista punkten var satt i den inbundna utgåvan. Jag måste säga att jag är ganska tacksam för att jag läste den i pocket; i originalversionen lämnas både läsaren och Winter hängande i luften. Winter bokstavligen så. Jag hade nog blivit lite putt om det hade slutat så, även om det här nyskrivna extrakapitlet inte känns så värst genomarbetat. Jag vet åtminstone vad som hände Winter. Det känns bra.

5 kommentarer:

MariaH sa...

MEN vad säger du mänska! Ett nytt kapitel? en förklaring? Nu måste jag ju ha tag i pocketvarianten o läsa sist kapitlet....

Kul att ses på bokmässan o jättebra intiativ med en bloggräff (även om tiden blev knapp när så mkt annat lockade)

Tanja sa...

Har du läst Släktet av Guillermo del Toro och Chuck Hogan? Du gillar ju vampyrer. Skulle vilja höra din åsikt om boken. Trevlig helg!

Calliope sa...

Jodå, där finns ett nytt kapitel. Men det är rätt kort och som sagt inte sådär värst välskrivet - du kan säkert gå till närmsta bokhandel och smygläsa det på ett par minuter. Fast sådant borde jag väl inte uppmuntra ;)

Nix, har inte läst Släktet ännu, men den ligger på läslistan. Är definitivt nyfiken på den!

Mrs. B sa...

Jag tycker precis som du! Förra boken var svag men så gör Edwardson ett uppfriskande dödsryck i senaste och sista delen i Winter-sviten. Får lust att läsa om dem allesammans, faktiskt. Göteborgsnostalgi, antagligen.

Läste fö pocketversionen, vilket jag är glad för nu...

Bokbabbel sa...

Usch ja, nionde boken var svag, denna var bättre! Men jag läste den inbundna versionen och är lite sur på att det tillkommit mer text - även om jag inte var nöjd med det "inbundna slutet"