07 september, 2010

Home is where the book is

Efter en lång dag på bokföringskursen sjönk jag ner på tågsätet. Hjärnan brände och skavde mot hjässan, full som den var av alla nya (och för min humanistiskt lagda själ tämligen hemska) begrepp. Debet, kredit, avdragsgill, kontoplan... Och vad fan är källskatt? Livet kändes outsägligt hårt och jag tittade förvirrat ut genom fönstret när tåget satte sig i rörelse.

Halvvägs hem hämtade jag mig såpass att jag mindes att jag ju hade en bok i väskan. Bland alla kurspapper låg Therese Bohmans Den drunknade nerklämd. Jag rotade fram dem och började läsa.

Och aaahhhh. Aaaahhhh!!! Svalka för min brinnande hjärna! Jag behövde inte läsa mer än några stycken förrän allt kändes tusen gånger bättre. Här var plötsligt något jag förstod - det var text istället för sifferspalter, ord med mening istället för obegripliga beräkningar. Lättnaden var så påtaglig att jag faktiskt misstänker att de som satt bredvid mig kunde höra ett fräsande "fsss" när orden bedövade mig och siffersmärtan försvann. Att läsa och begrava sig i romanen var som att hälla ljuvligt kallt vatten över svidande solbränna.
Jag förstod varför jag vanligtvis inte sysslar med siffror - det är i böckerna jag har mitt hem. Går jag någonstans där det inte finns ord att hålla sig i, går jag ofelbart vilse. Jag ska vara bland orden, bland texterna och bland böckerna. Det är hemma för mig och där mår jag bra.

6 kommentarer:

Bokbabbel sa...

Ja! Och dessutom är "Den drunknade" exceptionellt fin, det tyckte åtminstone jag!

Nathalie T sa...

Skönt att boken hjälpte. Bokföring är lite som att lära sig cykla, det är knöligt i början, men sedan sitter det i ryggmärgen. Lycka till!

Calliope sa...

Jag gillar Den drunknade skarpt så här långt - otroligt stark stämning och många fina beskrivningar av både relationer och miljöer.

Om bokföring är som att cykla, misstänker jag att jag aldrig kommer att kunna köra annat än med stödhjul :) Men det finns ju sätt att lösa det på, tack och lov!

Bokomaten.. sa...

...eller så blir du världsberömt författare och turnerar runt på bokfestivaler och tjänar storkovan så istället...;) Vore inte livet underbart om det var så?

Helena sa...

Väldigt fint skrivet! Identifikationsfaktorn är total. Och visst är den fin, Den drunknade? Kul att du började den läsa den just på ett tåg, very life imitating art.

Calliope sa...

Helena: eller hur! Dessutom på ett tåg i Skåne... Avancerat!

Bokomaten: yes, please. Allt du säger låter alldeles ypperligt. Då ska jag ha en egen siffernisse som sköter allt tråkigt. Och möjligen en assistent som håller ordning på min kalender. Och en kock som lagar god mat. Och en personal shopper som kan ordna mina kläder. Och en...
Eh, jag måste nog tjäna som Rowling eller så för att ha råd med det där. Men trevligt lät det i alla fall!