07 januari, 2014

Briljant dystopidebut

Tittar på lästa-listan för 2013 och inser till min fasa att jag alldeles har missat att skriva något här om Boel Bermanns Den nya människan som jag läste i höstas - och det trots att jag både tyckte jättemycket om den och träffade Boel för en pratstund om e-böcker och annat roligt i Kalla Kulors monter på bokmässan. Vet inte hur det gick till? Men låt oss genast rätta till det. 


Fast forward några få år framåt i tiden. Allt är sig ganska likt som nu - men samtidigt helt annorlunda. Efter några skrämmande år när inte ett enda barn fötts någonstans i världen, blir kvinnorna plötsligt gravida igen. Alla andas ut. Men snart upptäcker man att de nya barnen som föds är ... ja, vad är de egentligen? Annorlunda. Tystlåtna. Inåtvända. Inte alls ointelligenta, men väldigt svåra att interagera med. De leker inte. De står hellre bredvid och iakttar. 

Den unga kvinnan Rakel hamnar en dag mitt i en skrämmande situation - jag ska inte avslöja vad - och tvingas döda ett av de nya barnen. Händelsen får henne att inse att något är fel-fel-fel. Alltmer förtvivlat försöker hon få de andra att inse vad som är på väg att hända. 
"Jag har dödat ett barn. Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet. Inombords skriker jag. – Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?"
Den nya människan är skriven i korta, täta kapitel och manar till sträckläsning, för man vill verkligen veta hur det går. Boel Bermann har skapat ett framtidsscenario som känns trovärdigt och samtidigt sjukt obehagligt. Jag gillar hur ingenting är enkelt svartvitt, och hur berättelsen hela tiden skruvas åt ytterligare ett varv, och så ytterligare ett, samtidigt som den aldrig tappar bort det mänskliga. Rakel fortsätter vara en rakt igenom trovärdig person även när hon utsätts för extrema situationer (och sådana är det gott om). Det finns scener här som är otroligt läskiga, extremt spännande. Skräck de luxe. 

Den nya människan är en rakt igenom imponerande debut, och jag håller tummarna för att Boel Bermann snart skriver mer. Och så håller jag också tummarna för att det där konstiga surrandet jag hörde inte har något med vissa surrande ljud i boken att göra ... 

Läs mer om Boel Bermann och Den nya människan på Boels egen sida

Tack till Kalla Kulor Förlag för rec ex!

4 kommentarer:

Lena sa...

Är så nyfiken på denna!

Metronyx sa...

Låter sjukt intressant. Läste en rec på den här förut, tro om det var hos Bokstävlarna, nåja jag ska inte hävda att det absolut var där...men jag gillar att vi börjar få en hel del svenska författare som vågar satsa på att skriva dystopier, ren skräck, övernaturligt eller crossovers. För visst är det bra att vi får en större bredd på litteraturen som når ut till fler läsare än bara deckare. (Inget illa ment.)

Calliope sa...

Rekommenderar den varmt - även till dem som kanske i vanliga fall kan känna sig lite tveksamma till att läsa böcker med etiketten "framtidsdystopi" :) Den kan funka för väldigt många, tror jag! Och visst är det kul att det kommer lite fler svensk titlar i genren. Det behövs :D

Lingonhjärta sa...

Ja visst vill man ha mer av henne. Riktigt bra debut :)