Hjältinnan är Emily från New York som jobbar i en sån där bokhandel man drömmer om att hitta - liten, personlig, charmig, med hyllor som dignar av suveränt bra böcker valda av trevlig, smart personal. Trots att hon får jobba där är hon konstigt nog inte nöjd med tillvaron (otacksamma människa!), utan vill även ha en pojkvän. Alla dejter hon går på slutar i katastrof och när hennes kompis försöker dra med henne på en singelresa över nyår, ljuger hon ihop en historia om att hon ska till England, bara för att slippa åka. Istället bokar hon den ultimata nördturen - en guidad resa i Jane Austens fotspår. Jag tyckte det lät hur trevligt som helst, men Emily är skeptisk. Väl där visar sig också att det var hon som fick rätt. Sällskapet hon ska åka med bestå av enbart pensionärer samt en synnerligen ohyfsad journalist som ska skriva om varför så många kvinnor tycker att Mr Darcy är tilldragande. Emily är väldigt nära att vända tillbaka hem, men kliver ändå på bussen och följer med. Det kan ju knappast bli värre än att sitta ensam hemma i lägenheten...Eller?
Allt eftersom de kommer längre ut på den pittoreska engelska landsbygden, ångrar Emily allt mer att hon följde med. Hon gör bort sig gång på gång och resesällskapet är väldigt medelålders på alla sätt. Men så plötsligt, när de besöker Jane Austens hem, dyker en stilig, charmant man upp. Han presenterar sig som Mr Darcy och Emily spelar med. Så fantastiskt att de har rollspel på museet! Dessutom är han ruggigt snygg... Men när han dyker upp igen och fortfarande envisas med att säga att han heter Darcy, börjar Emily tycka att det går lite för långt. Fast å andra sidan bjuder han med henne på roddturer i månskenet, picknicks och hästridning till ett närbeläget slott... Ljuv musik uppstår. Men vem är han egentligen? Jane Austen-resan blir helt plötsligt väldigt mycket mer spännande.
Me and Mr Darcy är söt och lättsmält som en maräng. Inte så mycket substans, inte så mycket överraskningar, men desto mer underhållning. När jag väl kom över min avundsjuka på att hon får jobba på ett mycket roligare ställe än jag, hade jag riktigt kul med Emily. Perfekt läsning för litt-vet-nördar sugna på romantik. Och så kan man fnissa så där initierat & igenkännande åt de bokrelaterade skämten. Så man känner sig åtminstone lite intellektuell.
2 kommentarer:
Jag visste inte att det fanns en ny Alexandra Potter ute! Har läst och gillat Be Careful What You Wish For och hoppats på mer av samma lättsamma, mysiga och träffsäkra vara. Verkligen chick lit när den är som bäst. Tack för tipset, ska definitivt införskaffa Me and Mr Darcy.
Jag läste "Me and Mr Darcy" i höstas och jag var inte lika positiv. Mest så störde jag mig på att "Mr Darcy" inte var Mr Darcy. Han kändes som en halvbra karbonkopia.
Skicka en kommentar