En snygging vid namn Edward

En regnig måndag i oktober känns det skönt att kunna konstatera att jag har hittat en ny vampyrserie att följa. Mörkret känns nästan spännande om man låtsas att det finns snygga män med vassa tänder som lurar däri.

Min nya favoritmonsterkille heter Edward och är precis sådär übersnygg & farlig som sig bör. I boken Twilight av Stephenie Meyer är han en av de mystiska, bleka medlemmarna i familjen Cullen som nyinflyttade Bella har svårt att komma underfund med. Alla i det lilla samhället Forks i Washington undviker dem hövligt men bestämt. Bella gör tvärtom, hon inleder ett förhållande med Edward.

Twilight är som sagt första delen i en serie och det är tur att jag redan köpt del två. Det här är riktigt spännande! Den är en kul nytolkning av vampyrmyten som både lyckas vara originell och samtidigt hålla kvar kärnan. Alla som tycker om Charlaine Harris ska läsa det här. Bör också fungera för alla som tycker att livet känns tomt efter att sista avsnittet av Buffy sändes.

En sak måste jag dock gnälla lite på; boken finns översatt till svenska och ges då ut av Damm förlag under titeln Om jag kunde drömma. De har placerat den i sin serie Piraya, som riktar sig till unga vuxna. Helt fel, säger jag. Huvudpersonen i Twilight är förvisso ung, men detta är ingen tonårsbok. Varför, varför, varför tycks så många förlag tro att all fantasy automatiskt vänder sig till yngre läsare? Tyder på noll kännedom om genren. Övernaturligt betyder inte saga betyder inte barnbok.