Visar inlägg med etikett San Francisco. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett San Francisco. Visa alla inlägg

23 april, 2013

Road trip i Kalifornien del 2: Bland poeter och sälar i Big Sur

Big Sur - så vackert att man får ont i magen. Området ligger strax söder om San Francisco och det är härifrån alla de där flotta bilderna som man ser när folk ska göra reklam för att köra bil genom Kalifornien är tagna. Big Sur är Kaliforniens kust med extra allt - extra höga berg som kastar sig extra brant ner i det extra blå havet som skummar extra fint och vitt just här.


Områdets fantastiska natur har genom åren lockat många författare och konstnärer, bland andra Hunter S Thompson och Henry Miller höll till här. Och mest känd, förstås, Jack Kerouac. Efter att ha bott en tid i poeten och sedermera bokhandlaren Lawrence Ferlinghettis ensligt belägna stuga i Big Sur, skrev Kerouac en halvt om halvt självbiografisk roman om en författare som flyr ut i skogen för att skriva, hantera sina alkoholproblem och undkomma fansen.


Ferlinghettis stuga låg i Bixby Canyon, nära berömda Bixby Bridge, som är obligatorisk att stanna och fotografera sig intill när man åker förbi. Mitt leende döljer en grav rädsla för att sugas ner av vindarna och trilla ut över kanten; här finns inte ett räcke så långt ögat når och det stupar brant ner strax intill vägen.

Jag grämer mig fortfarande lite över att jag inte var förutseende nog att ta med Kerouacs bok som reselektyr (värsta rookiemisstaget, ju) men tröstar mig med att det knappt blev någon tid över till att läsa på resan ändå. Det fanns alldeles för mycket att se och göra. Big Sur är utan tvekan det allra vackraste området på Highway 1 mellan San Francisco och Los Angeles, så har man inte möjlighet att fara hela vägen, är det Big Sur man ska välja. Jag är fantastiskt tacksam över att ha fått fara dit; det har varit en dröm för mig länge.


Jag såg nyss också att det tydligen finns en film som kom för ett par år sedan som handlar om Kerouacs tid i Big Sur. Den heter One Fast Move or I'm Gone. Dessutom finns det en ny filmatisering av Keroaucs roman, gjord av Michael Polish, som är ny nu för i år. Båda verkar helt klart spännande - hoppas jag kan hitta dem någonstans och se!

I väntan på filmerna kan vi kika på de utomordentligt söta elefantsälarna som vi stötte på vid Piedras Blancas, en strand i södra delen av Big Sur-området. Det är tydligen ett känt ställe, men vi visste inte om det på förhand, så vi blev glatt överraskade när vi plötsligt förstod att det vi trodde var en massa stenar, i själva verket var sälar som låg och solade på stranden. Har aldrig sett så många på ett och samma ställe! Cuteness overload!

13 februari, 2012

San Fransisco bookstore and chocolate crawl

Att hitta lockande bok-event som man vill vara med på brukar ju inte vara något problem, men jag måste säga att när jag såg inbjudan till San Francisco bookstore and chocolate crawl så bleknade nog de flesta andra.

San Francisco-bokhandeln The Booksmith (läs om mitt besök hos dem här) anordnar tillsammans med flera andra av San Franciscos lokala, oberoende bokhandlar en bok- och chokladvandring. Det innebär att man i  sällskap med ett helt gäng glada boknördar under en söndagseftermiddag promenerar runt mellan några av San Franciscos allra bästa bokhandlar, tittar på/shoppar böcker OCH blir bjuden på choklad!!!! Jag säger det igen: detta är alltså ett helt event som bara går ut på att bok-browsa i förnämligt sällskap och bli matad med choklad. Oh. My.God.


Varför-varför-varför är jag inte i San Francisco???
Och NÄR ska några svenska bokhandlar hitta på något liknande??? Jag tänker Sf-bokhandeln + English Bookshop + Papercut + Hedengrens + Hallongrottan m fl?

Läs mer om SF-eventet här!

23 januari, 2012

Dagens bästa överraskning

Ni vet när man går in på Amazon för att bara titta lite, för att se om kanske möjligen eventuellt någon av alla de där böckerna man väntar på har fått sitt släppdatum tidigarelagt? Det händer ju knappast, men ändå - det sista som överger boknörden är hoppet. Den här gången tittade jag bland annat efter Kate Carlisles Bibliophile Mysteries, där del 5 One Book in the Grave, väntas komma ut 7 februari. Och lo and behold - där fanns en annan del i serien! En ny! Som ingen sagt något om tidigare! Som gick att köpa! 


Den nya delen, Pages of Sin, är en special; en kortroman som bara ges ut som e-bok. Låt oss konstatera att det är i det här läget jag är väldigt glad över att vara surfplatte-ägare. Klick, så kunde jag börja läsa. Tror att jag slog något slags rekord där, i hur kort tid det kan gå mellan att man får veta att en bok finns till att man har köpt den och börjat läsa. 

Anyhoo, Pages of Sin börjar lite tragiskt med att en vän till Brooklyns familj har dött. Brooklyns mamma har erbjudit sig att hjälpa till att röja upp i dödsboet, och hittar då ett helt rum som bokstavligen talat är fyllt av böcker: från golv till tak ligger där bokstaplar. Brooklyn tillkallas naturligtvis för att gå igenom vad där finns. Hon hittar flera fina utgåvor att ta hand om och restaurera, bland annat en Jane Austen-samling. Men knappt har hon öppnat böckerna förrän mystiska, kvarglömda papper trillar ut. Papper som berättar hemligheter om den döda kvinnan och hennes familj ... 

Eftersom Pages of Sin är en en kortroman, hinner Kate Carlisle inte göra så mycket med plotten. Den är ganska enkel, och inte superspännande. Boken är därför främst en angelägenhet för de redan frälsta, de som i likhet med mig gillar Brooklyn och som gärna tar alla chanser att umgås lite extra med henne. Hade det varit en vanlig del i serien, hade jag nog varit lite besviken på den, men nu är den ju bara en oväntad bonus och då känns den helt ok. Om inte annat, gjorde den ju väntan på den kommande delen lite kortare!

19 juli, 2011

Snyggt designad spökhistoria

1800-tal, ond bråd död, en älskad ung man som kanske går igen, viktorianskt inspirerade illustrationer - självklart var jag tvungen att köpa Picture the Dead av Adele Griffin och Lisa Brown när jag hittade den. Den hade löjligt hög Calliope-faktor.

Picture the Dead handlar om unga Jennie Lovell som efter att ha förlorat såväl sina föräldrar som sin bror, flyttat in hos släktingar strax utanför Boston. Amerikanska inbördeskriget skördar varje dag nya offer, och sent en kväll stannar en vagn utanför huset. Familjens yngste son Quinn kommer hem, svårt skadad i strid. Snart står det också klart att han är den ende av familjens söner som kommer att återvända hem; Will har dödats. Jennie, som haft ett förhållande med Will, är otröstlig.


Men - och det vore ju en trist berättelse om det inte fanns ett men här - är Will verkligen borta? Strax efter att hon mottagit dödsbeskedet, börjar Jennie uppleva mystiska saker. Det verkar som om någon försöker kontakta henne från andra sidan döden...

Scary, scary. Eller, det var vad jag hade hoppats på att det skulle vara.
Så blev det nu en gång inte. Picture the Dead är en young adult -bok, och det fungerar tyvärr inte med själva storyn. Den hade behövt vuxenbokens djup för att bli riktigt bra. Det är inte helt illa nu heller, men beskrivningarna blir väldigt ytliga, och det känns som att man försöker förenkla en historia som är rätt komplicerad. Resultatet blir att man som läsare efter ett tag blir lite uttråkad, eftersom man bara fladdrar förbi allting och inte tillåts gå in på något av det som är spännande.

Jag vill tycka om boken, den har en bra grundstory och allt - men författarna har placerat berättelsen i en genre som inte gör den rättvisa. Det är extremt synd, för det kunde ha blivit ruggigt bra.

Något som dock är ruggigt bra, är bokens layout. Det finns jättefina illustrationer genom hela texten. Kolla in bokens webbplats, så får ni en känsla för hur snyggt det hela är. Lite av det märks också på den här überfina postern de gjorde för ett framträdande som de skulle ha på underbara bokhandeln The Booksmith i San Fancisco (där jag köpte mitt ex!):


Adele Griffin och Lisa Brown finns båda att följa på Twitter.

14 juli, 2011

Ny del i den perfekta deckarserien för alla boknördar

Vid mitt senaste besök på English Bookshop i Gamla Stan, Stockholm, fick jag en hemskt glad överraskning när jag hittade en ny del i serien om bokbindaren Brooklyn Wainwright. Hade ingen aning om att den redan hade kommit ut - men hey, desto gladare blev ju överraskningen!

Jag älskar den här serien, tämligen oreserverat. (Lika bra att erkänna det omedelbart.) Murder under cover är fjärde delen i serien, och står sig bra jämfört med tidigare delar. Här får Brooklyn i uppdrag att restaurera en gammal bok som hennes vän Robin tagit med sig från sin senaste resa till Indien. Men knappt har Brooklyn tagit emot boken förrän Robin dyker upp på hennes tröskel, chockad, förvirrad och täckt av blod... Horror, horror!

Det låter lite småfånigt, men så är The Bibliophile series inte heller böcker man läser för de fantastiska deckarintrigerna. Snarare handlar det om att nörda loss fullständigt i Brooklyns trevliga sällskap - bokvänner emellan. Humor, underbara miljöer från San Fransisco och en inte så liten dos bokkärlek gör serien till en klar favvo. Missa icke, ety då slår jag er på näsan!

Här och här kan du läsa om de tidigare delarna i serien.
Och här kan du hälsa på hos författaren Kate Carlisle som skrivit böckerna om Brooklyn.

22 juni, 2011

Allen Ginsbergs Howl som film

Kan man göra en hel film av en enda dikt?
Ja, om man väljer rätt dikt. För ett par dagar sedan såg jag Howl, filmen om (och med!) Allen Ginsbergs kultförklarade dikt med samma namn. I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked... ja, ni vet. Modern klassiker. Den framkallade ljuva minnen av hur jag läste den i legendariska bokhandeln City Lights i San Francisco förra året. Gav mig en akut längta tillbaka-attack och fick mig att ångra att jag inte köpte ett ex av Howl där och då. Men - då har jag ju skäl att fara tillbaka..!


I filmen Howl spelar James Franco rollen som den unge Allen Ginsberg. Han berättar, i en fingerad intervju, om sitt skrivande och om själva dikten, samt gör en uppläsning. Den som har hört Allen Ginsberg prata vet att han hade en ganska originell röst, och jag tycker att James Franco har lyckats fånga särdragen på ett bra sätt, utan att det går till överdrift.

Under delar av uppläsningen av Howl, byts bilden på Ginsberg/Franco ut mot animerade partier som illustrerar diktens innehåll. Låter kanske lite konstigt, men det är mycket snyggt! Här, om inte förr, märks att Howl bäst kommer till sin rätt när den läses högt; rytmen i orden är oerhört suggestiv. Eric Drooker står för animationerna, som även finns i bokform som graphic novel (klicka här för att kika inuti boken).


Filmens tredje beståndsdel är rättegången som hölls 1957, där dikten anklagades för att vara obscen och förläggaren Lawrence Ferlinghetti fick stå till svars. Rättegångar på film & tv brukar ju sällan vara kul, men den här är genial - för hur gör man egentligen när den anklagade är en dikt?

Alla tre delarna - intervjun, animationerna och rättegången - väger upp och kompletterar varandra. Tillsammans blir de en mycket bra, mycket sevärd film, både för fans av beatförfattarna och andra. Missa inte!

Läs mer om filmen Howl här och här. Och här hittar du allt som är värt att veta om Allen Ginsberg.

27 januari, 2011

Nya mord i bokbindarland

En av 2010 års trevligaste nya bekantskaper var Brooklyn Wainwright, bokbindare och mysterielösare extraordinaire. I Kate Carlisles serie om Brooklyn, The Bibliophile Mysteries, har det nu blivit dags för del tre. I likhet med de föregående har den fått en vitsig titel: The Lies That Bind.
När berättelsen inleds har Brooklyn just börjat undervisa på en kvällskurs i bokbinderi hos organisationen Bay Area Book Arts i San Francisco. Kursdeltagarna har knappt hunnit titta på sin första bok innan ett lik hittas utanför lokalen - en av organisationens styrande medlemmar har mördats. Men varför? Sin vana trogen, hamnar Brooklyn naturligtvis mitt uppe i utredningen och börjar med fara för sitt eget liv ta reda på vad som kan ha hänt den mördade. Hade det kanske något att göra med att den mördade strax innan hon dog bad Brooklyn ljuga om en synnerligen värdefull, men förfalskad förstautgåva?

The Lies That Bind är precis som sina föregångare i serien fylld med godis för boknörden. Allehanda bokfakta och bokfyllda miljöer blandas med mordmysteriet; det finns till och med en ordlista med bokbinder-termer längst bak. The Lies That Bind är inte seriens bästa del, men duger alldeles utmärkt väl för den som vill ha en stunds trevlig underhållning. Som ett plus i kanten ger den mig också kraftig San Francisco-nostalgi. Jag vill tillbaka dit! Nu! Fast det går väl knappast. Istället får jag sitta här och vänta på del fyra i serien. Den ska heta Murder Under Cover (håhå jaja - vart FÅR de allt ifrån? Typ.) och kommer ut i maj.

Läs mer om böckerna på Kate Carlisles hemsida och läs vad jag tyckte om del ett och två här.

30 september, 2010

Platt fall för Boije af Gennäs

Nej, nu ger jag upp. I alldeles för många dagar har jag läst och läst om igen och verkligen försökt komma in i Louise Boije af Gennäs Högre än alla himlar, men det är stört omöjligt. Jag lyckas inte uppbåda något intresse för den.

Och detta trots att den var en av de romaner jag såg mest fram emot i höstutgivningen. Som så många andra har jag ett intill sönderfall välläst ex av Stjärnor utan svindel stående i bokhyllan, och jag hade förväntat mig att få något liknande i den nya romanen. Jag ville ha en berättelse som greppade tag och höll kvar stenhårt långt efter sista sidan - men fick raka motsatsen. Högre än alla himlar engagerar inte. Jag blir aldrig intresserad av personerna och det omständliga sättet att berätta håller på att ta kål på mig efter bara några få sidor. Bilder och liknelser som skulle ha varit både träffande och originella om de används med måtta tillåts breda ut sig över flera stycken tills de låter så högt att man inte hör något annat.

Så nu ger jag upp. Det kan hända att jag härmed missar något fantastiskt som gömmer sig mellan sidorna längre fram i berättelsen, men det må vara hänt. Jag tänker istället fortsätta med ett för mig ovanligt bokval - Andreas Ekströms Googlekoden. Jag började på den häromdagen och är djupt fascinerad. Och ganska skrämd. Mer om det senare!

********************************'
Tack (trots allt!) till Albert Bonniers för rec-ex av Högre än alla himlar!

23 augusti, 2010

Pussla med Jane Austen

Regn, regn och regn. Och så lite regn på det. Medan hela stora världen utanför dränks i syndafloden, kan boknördar som jag (som bor på översta våningen och därmed slipper oroa mig för översvämmade källare, nyinflyttade sötvattensfiskar i vardagsrummet och annat obehagligt), med fördel vända bort uppmärksamheten från de grå skyarna och istället titta ned på bordet där mitt senaste pussel väntar. Vi minns alla Edward-pusslet, som tyvärr aldrig blev färdiglagt eftersom alla svarta fält flöt ihop och gjorde det omöjligt att klura ut vad som var vad, men den här gången är jag övertygad om att det kommer gå bättre. Jag har nämligen sällskap av ingen mindre än Jane Austen själv:
Den här obehagligt snygga pusselboxen i form av en bok hittade jag på The Booksmith i San Francisco. Måste-måste-måste-ha-känslor dök upp väldigt snabbt.
Själva pusslet ligger inuti "boken" och i locket kan man se hur det färdiga motivet kommer att se ut. Jane själv, omgiven av citat från sina böcker, blir uppvaktad av en stilig herre. Kyskt och känslosvallande på en gång, precis som det ska vara. Pusslet har 500 bitar och är tillverkat av Potter Style, en del av Random House. Kikar man på deras hemsida inser man snart att de är företaget som ligger bakom väldigt många av de fiiiiina saker som man alltid står och dreglar över i butikerna. De producerar allt från anteckningsböcker till brevkort, många av dem med litterära motiv. När det gäller pusslet, fanns det hos Booksmith till exempel också liknande boxar som Austen, fast med Alice i Underlandet och Trollkarlen från Oz. Behöver jag säga att jag ville ha dem allesammans? Efter mycket om och men och oj och ack valde jag Austen, för jag tyckte att det var snyggast. Så här kommer det färdiga pusslet att se ut:
Nu väntar jag bara på det perfekta tillfället att sätta mig ner och påbörja pusslandet. Någon gång kanske lille valpen somnar och någon gång kanske jag har jobbat färdigt och då... Någon gång.
Om du liksom jag drabbas av habegär, kan pusslet beställas från Amazon.com. Sök på Jane Austen Puzzle, eller på ISBN 978-0-307-45383-9, så hittar du det.

21 augusti, 2010

Kärleken till gamla böcker - och så lite mord

Extrem bibliofili, mord och så lite guilty pleasures på toppen - där har ni några av ingredienserna för den nya serien Bibliophile Mysteries som jag av en lycklig slump hittade medan vi var i USA. Än så länge har serien bara två delar, men fler är tack och lov planerade. Böckerna är vansinnigt underhållande och perfekta om man vill ha till intet förpliktigande cosy crime med litterär anknytning.
Första delen i serien heter Homicide in Hardcover (alla delarna har vitsiga titlar) och tar sin början på en bokutställning där en samling antikvarisk litteratur ska visas upp för allmänheten. Mästerverket som alla väntar på att få se är en sällsynt vacker utgåva av Goethes Faust, som nyligen har renoverats av bokbindaren/bokrestauratören Abraham Karastovsky.

Abraham har lovat sin kollega och forna elev Brooklyn Wainwright en förhandstitt på Faust-utgåvan, men när hon kommer till hans arbetsrum möts hon av en förskräcklig syn. Abraham ligger på golvet i en pöl av blod och med sina sista krafter viskar han en varning till Brooklyn samtidigt som han ger henne Faust. "Remember the devil" säger han och dör sedan. Sittande på golvet bredvid liket inser Brooklyn att ryktet som går kring boken kanske inte var så galet ändå; det sägs nämligen att alla som får den i sin ägo avlider. Men beror det på en förbannelse eller på att boken rymmer andra hemligheter? Brooklyn hamnar mitt i en mordutredning där hon själv är både misstänkt och hotad och där hon själv tvingas använda alla medel för att komma mördaren på spåren.

Homicide in Hardcover ges ut av Penguins Obsidian Mystery, en del av Berkley Prime Crime där bland andra Charlaine Harris Aurora Teagarden-böcker och Laura Childs Tea Shop Mysteries ges ut. På samma förlag finns det miljoner olika cosy crime-serier, en för varje tänkbart intresse. Man hittar scrapbookmysterier, matmysterier, handarbetsmysterier, bokhandelsmysterier, kattmysterier... ja, ni förstår upplägget. Många av dem kan vara ganska b, men det går absolut att hitta guldkorn och Bibliophile Mysteries är ett sådant. Kate Carlisles berättelser om Brooklyn är lättsamma, spännande och kul och har gott om skojiga oneliners. Jag menar, vilken bibliofil/deckarfantast har inte drömt om att läsa mordgåtor där huvudpersonen på fullaste allvar fäller kommentarer som "I wanted to find the murderer, but I also wanted to save the book" ? Läsaren får dessutom en glimt av San Francisco (extra kul eftersom vi var där medan jag läste den) samt en hel del nörddetaljer om bokbinderi.
Bok två i serien, If Books Could Kill, utspelar sig på en antikvarisk bokmässa i Edinburgh och är inte dum den heller. Den når dock inte riktigt upp till ettans klass, eftersom den lider av andra-boks-sjukan (känns snabbt påkommen och innehåller väl många upprepningar från ettan), men den är på intet sätt dålig. Nu ser jag fram emot tredje delen, The Lies That Bind, som enligt ryktet ska komma ut i februari 2011. Till dess tycker jag att ni ska ta och testa The Bibliophile Mysteries ni också, så slipper jag sitta själv här med superpeppen Allan!

Kate Carlisle har även en hemsida, där du kan läsa mer om hennes böcker. Utöver serien om bokbindaren Brooklyn skriver hon även rena romans-böcker, men de tror jag att jag lämnar därhän...

08 augusti, 2010

Bada i böcker

Bada med bok har man ju hört, men bada i böcker? Ja, varför inte? Jag tror att det är mycket hälsosamt.
5 av 5 möjliga guldstjärnor för skojigaste reaskyltning går till The Beat Museum i San Francisco och deras underbara bokbad!

06 augusti, 2010

Hippies med varningsskyltar

En tur till de gamla hippekvarteren kring Haight-Ashbury i San Francisco borde ju vara tämligen riskfri, shoppingmässigt sett. Om man inte har en böjelse för batikkläder, bongar eller tatueringsprylar borde man kunna strosa omkring och mest bara titta. Alldeles utmärkt, tänkte vi och for dit.
Och till en början gick det ju strålande. Vi tittade på tröjor i alla regnbågens färger och fotograferade väggmålningar. Gratis, trevligt och skoj att se.
Lugnet varade ända tills vi kom till butiken Booksmith. Vi kikade in genom fönstret. Snygg skyltning på tema upptäckare och botanik, lite à la Darwin & co. Intet ont anande steg vi över tröskeln.Och oj, oj, oj. Booksmith visade sig vara en alldeles underbar liten bokhandel, ännu en av alla de där oberoende, supertrevliga boklådorna som det finns så gott om här i stan. Som man önskar att något liknande fanns hemma! Hur mycket roligare vore det inte att komma till en ny stad om den lokala bokhandeln verkligen var lokal så att man inte på förhand visste vad man skulle stöta på?

Booksmith tycktes drivas av eldsjälar med passion för litteratur. Urvalet var super och hyllorna var fulla av små tipslappar från personalen där de berättade mer om böckerna. Jag fastnade för Picture the Dead, en young adults-roman av Adele Griffin och Lisa Brown. Det är en väldigt speciell bok, otroligt snyggt och originellt formgiven för att vara en roman och jag ska skriva mer om den en annan dag - men titta på bokens hemsida så länge, så får du en känsla för hur den ser ut. Skitsnygg! Och förhoppningsvis bra. Jag planerar att läsa den på planet hem.
Om inköpen hade stannat där hade det varit lugnt. Men utöver en massa roliga böcker, hade Booksmith även ett stort urval prylar med extremt stark måste-ha-känsla. Tusen fina kort, brevpapper, anteckningsböcker, presenter och andra prylar, uppenbarligen valda av någon som hade exakt samma smak som jag. Det blev lite jobbigt en stund, kan jag säga. Vill ha-vill ha-vill ha, skrek det i mitt huvud när jag storögt tittade mig omkring. Till slut fick ett signerat ex av Picture the Dead, ett par extra tjusiga kort, en fraggeldocka (ja, Fragglarna! Ni minns väl den härliga tv-serien?) och ett Jane Austen-pussel följa med hem. Sambon köpte också ett gäng böcker och sedan släpade vi oss mödosamt ut ur butiken där vi "bara skulle kika in lite snabbt". Ställen som Booksmith borde förses med en varningsskylt.

Så nu vet ni. Det kan vara farligt för ekonomin att närma sig Haight-Ashbury, även om man inte är inne på hippiespåret. Om ni trots allt vågar er dit, missa då inte heller att besöka butiken Loved to Death på 1681 Haight Street. Det är som att gå in i ett gammaldags kuriosaskåp - litet, trångt och mörkt, men fullt av fascinerande saker. Jag förälskade mig i en hel serie porträtt på djur i 1800-talskläder (ja, det låter väldigt konstigt men de var fantastiska!) och hade gärna köpt allesammans. Min skrikande plånbok sade dock att jag bara fick ta ett, så jag valde en kanin i kostym. Både kaninen och de andra sakerna från den här shoppingrundan är för närvarande nerpackade inför den stundande hemresan, men jag lovar att posta lite bilder på dem när vi kommer hem igen.

05 augusti, 2010

Den perfekta gatan - med beatniks, böcker och vitlök

Det finns en första gång för allt och det här är första gången som jag tipsar om en gatstump. Men Columbus Avenue mellan Pacific och Vallejo Street är värd att tipsas om. Där kan man nämligen ha en alldeles utmärkt trevlig eftermiddag med litterär anknytning, utan att behöva flytta sig mer än några hundra meter.Området räknas till San Franciscos North Beach och är klassisk mark för alla beatniks och deras fans. Mest känt är naturligtvis City Lights Books, en trevåningsbutik där man säljer både vanliga böcker och det egna förlaget City Light Publishers titlar. Urvalet är både brett och personligt och även om bokhandeln till ytan egentligen inte är jättestor, är det inga problem att fördriva en eller två timmar här, ivrigt bläddrande i allsköns skojiga böcker.På översta våningen finns The Poetry Room, där man kan slå sig ner i en knarrande gammal gungstol och läsa. Gungstolen var upptagen när jag var där, men jag satte mig försiktigt på en likaledes knarrande pall och läste Allen Ginsbergs Howl. Kanske en smula klichéartat, men ändå ett litet halleluja-moment. Det är alltid kul att läsa saker och ting på ort och ställe och jag har alltid haft en soft spot för Ginsbergs dikter. Jag funderade också på att köpa något av all merchandise med butikens logga på, men avstod eftersom jag tänker mig att det kan vara bra om jag inte kommer hem alldeles pank. För den som vill finns dock allt från tygpåsar till kepsar, muggar och tröjor.Bredvid City Lights Bookstore finns också den trånga lilla gränden Jack Kerouac Alley. Förr användes den mest till att slänga sopor och lagra varor, men City Lights ägare Lawrence Ferlinghetti såg till att få den uppsnyggad och omdöpt. Numera finns där ingraverade dikter bland annat av Maya Angelou, John Steinbeck och - naturligtvis - Jack Kerouac själv.
På andra sidan av Jack Kerouac Alley ligger baren Vesuvio, också den ett välkänt tillhåll för beatförfattarna. Gå dit för en eftermiddagsdrink innan det är dags för att gå lite längre upp längs gatan, där du genom att bara ta några få steg till höger in på Broadway kan hitta nästa sevärdhet: The Beat Museum. Vi har inte hunnit gå ditin och kika ännu, så jag kan inte säga så mycket om det mer än att det ser rätt kul ut från utsidan... Läs mer om det på hemsidan.

Efter museibesöket är du säkert hungrig, och då är det dags att gå tillbaka ut på Columbus Ave igen. Gå en liten bit längre uppför backen och använd näsan. En ljuv doft av vitlök kommer mot dig om vinden blåser av rätt håll. Följ den och du hittar The Stinking Rose, en supermysig restaurang som under sin käcka slogan We season our garlic with food serverar mycket god mat med - just det, vitlök. Så gott som alla rätter på menyn har en redig näve vitlök i sig; man kan till och med beställa vitlöksglass till efterrätt om man känner sig modig. Vi har testat lite olika rätter när vi varit där och allt har varit jättegott. Restaurangens inredning är dessutom en upplevelse i sig. Där finns flera olika rum, alla med olika utseende. Första gången satt vi i de små svartvita cirkustälten som avdelar det avlånga rummets bås (varje bås har ett eget tält, med kristallkrona i taket och svulstig guldspegel på väggen) och andra gången satt vi i vinrummet, där hela taket är fullt av upphängda tomma vinflaskor. Draperier finns där också; det har någon pysslig människa sytt ihop av urdragna vinkorkar. Tja, det är lite svårt att beskriva det hela, men det är absolut värt ett besök! Både för maten och för inredningen (se fler bilder från restaurangen här). The Stinking Rose lyckades dessutom bota min annalkande förkylning, som dog vitlöksdöden och försvann. Plus att de skämtar om vampyrer på menyn. Bara en sån sak...

02 augusti, 2010

Dagens bibliotek: Alcatraz

Calliope har - som sig bör när man turistar i San Francisco - besökt Alcatraz. Tyvärr var alla kvällsturer fullbokade under tiden vi är här, men även i dagsljus är det före detta fängelset en rätt läskig plats. Det krävs inte mer än ett uns fantasi för att föreställa sig allehanda hemska saker som hände där.
Men i det soligaste hörnet av det annars iskalla fängelset fanns ett rum som måste ha varit extremt uppskattat. Det var nämligen där man hade inrymt fängelsebiblioteket. Att låna böcker där var ett privilegium, något fångarna fick som belöning för gott uppförande. Böcker som belöning. Hade jag suttit där hade jag varit väldigt snäll i hopp om att få besöka det där soliga rummet.
Så här ser biblioteket ut idag:

01 augusti, 2010

Världens sötaste bokstöd

De här läsande mössen har placerat sina ostbitar i skyltfönstret på Russian Hill Bookstore i San Francisco och lockar där helt oskyldiga, passerande boknördar att komma in och titta i butiken. Onda möss, säger jag. Onda! För väl inne i butiken inser man att Russian Hill Bookstore inte bara säljer fina bokstöd, utan att den är ännu en av de där butikerna där man vill ha ALLT.

Russian Hill Bookstore har specialiserat sig på begagnade böcker, men är så långt ifrån ett dammigt antikvariat man kan komma. I en ljus fin lokal på Polk Street i centrala San Francisco har man fyllt tre stora rum med böcker från golv till tak, skrivit fina handtextade skyltar till dem - och mellan hyllorna satt mängder av fina, bokrelaterade prylar. Här finns anteckningsböcker, kort, brevpapper, pussel, spel och leksaker med litterär anknytning (och en hel del som inte har med böcker att göra men som är hur fint som helst ändå). Urvalet av kort är enormt, så om du till exempel letar efter ett gratulationskort med tema aerobics, så är det hit du ska gå. Snurra på kortstället i mitten och du hittar aerobics som en rubrik strax under cykling.

Och böckerna då? Nej, jag köpte faktiskt inga böcker den här gången. Jag kan inte köpa mer om jag ska få med mig väskorna hem på planet. Men annars hade jag gärna köpt både en och fem och kanske tio böcker från Russian Hill. Titlarna är som sagt var bättre begagnade, med ett mycket gott urval. Dessutom är butiken en guldgruva för den som söker riktigt snygga utgåvor att sätta i hyllan eller att ha som prydnad. Här finns massor av sjukt fina vintageomslag som får bibliofilen i en att sucka längtansfullt och fundera på om inte några kilos övervikt på planet ändå skulle gå att ordna...
Fler übersöta bokstöd från samma butik.

29 juli, 2010

Cthulhu-shopping

Det börjar kännas som en följetong med Cthulhu-inlägg (här och här), men jag måste ändå visa vad som har hamnat numera bor på vårt soffbord efter en shoppingtur i Berkeley, CA:
Är det inte fantastiskt, så säg! En mjuk, fluffig - och faktiskt riktigt bekväm - Cthulhukudde, ett par bisarra böcker på temat, uppfriskande mints och en tjusig tarotkortlek (den senare dock inköpt på Fields Books i San Francisco). Vi har ju redan en försvarlig samling Lovecraft-pryttlar hemma, men lite till kan väl aldrig skada? Nej, naturligtvis inte.
Under eftermiddagen har vi skrattat gott åt boken som syns längst till vänster, Mother Hydra's Mythos Rhymes av Jared W Wallace. Jared har varit väldigt vitsig/haft alldeles för mycket fritid och skrivit om texterna till en mängd sånger & rim så att de har blivit mer tentakel-vänliga. Bä, bä vita lamm heter till exempel numera Baa, Baa Black Goat och till melodin från Old McDonald had a farm kan man nu sjunga följande:

Great Cthulhu had a Cult
IÄ, IÄ, IÄ,

And in his cult he had some Priests,

IÄ, IÄ, IÄ,

With a worship here,

and a worship there,

Here they worship,
there they worship,

Everywhere they worship,

Great Cthulhu had a cult, IÄ, IÄ, IÄ.
osv osv

Fånigt? Mhm. Kul? Absolut. Vi planerar allsångsfest när vi kommer hem till Sverige igen.