06 april, 2008

Hippt eller hopplöst

I Sydsvenskan läser jag en artikel om att det är inne med bokcirklar, både i verkliga livet och på nätet. Hrmpf, fnyser jag. Hittills har jag aldrig lyckats komma med i en bokcirkel som faktiskt fungerat. Och tro mig, jag har provat ett antal. Tvärtom brukar de alla följa samma mönster med få variationer.


De flesta brukar gå ut med höga ambitioner. Jäklar i min lilla låda vad det ska läsas! Klassiker naturligtvis, alla de där böckerna man vet med sig att man borde ha läst men som ändå alltid får stå kvar i hyllan. Och så det nya, förstås. Så man äntligen kanske kan hänga med när arbetskamraterna pratar i fikarummet. Och så vore det ju så TREVLIGT att träffas! Ja! Över en middag - eller vänta, det blir svårt att orka med att ordna, vi tar te istället och så kan den vi är hos baka något, jag menar det behöver ju inte bli mer komplicerat än en kladdkaka. Det fixar vem som helst. ÅH, så ROLIGT det ska bli att få prata BÖCKER som ju är så HÄRLIGT och få TIPS av andra!

Ungefär så brukar det låta. Luttrad/cynisk som jag är brukar jag hålla tyst och tänka jaja det blir nog bra... Första mötet brukar de flesta dyka upp och vara hyfsat peppade. 80% brukar ha läst boken som ALLTID är rätt så pretto, eftersom ingen vågat föreslå något mer lättsamt av rädsla för att verka infantil och lat istället för kulturell. Man samlas kring den där kladdkakan, sippar på teet och försöker känna hur MYSIGT det här är. Ungefär 15-20 minuter passerar och sedan frågar någon "Men vad tyckte ni om boken nu då?". Tystnad. "Jaa, den var väl bra..." svarar någon. Plötsligt blir alla intresserade av sina tekoppar. "Jag tyckte att huvudpersonen var lite konstig." forsätter en tredje. ""Det tyckte inte jag" svarar en fjärde.

På det viset fortsätter det. Jag har hittills aldrig bevistat en cirkeldiskussion som givit mig något utöver det jag redan upplevt när jag läste boken. Förmodligen beror det på att jag alltid lyckats hamna i cirklar där ingen annan läser lika mycket som jag själv. Jag brukar ha hört det mesta och det brukar aldrig finnas någon som kan ta diskussionen ett steg längre, över det där mest triviala. Behöver jag säga att ingen någonsin känner till böckerna jag refererar till?

Efter ett par timmar (varav kanske max 45 minuter handlat om boken) skiljs man åt efter att ha intygat att det var så himla kul. Man har också valt en något mindre pretto bok tills nästa gång. Då kommer hälften av medlemmarna att dyka upp och erkänna att de faktiskt inte hunnit läsa boken för "det har ju varit så mycket nu", och sedan har man ännu en lam diskussion där man absolut inte får avslöja slutet i boken av hänsyn till dem som inte hunnit längre än till hälften. Tidpunkten för tredje gången man ska ses skjuts fram i omgångar och när den väl kommer har två av tio läst boken, resten har inte ens försökt. Man enas om att ta en paus för det är ju faktiskt svårt att hitta tid att läsa. Men det har verkligen varit ROLIGT, försäkrar man varandra. Därpå dör cirkeln en tyst och stillsam död. Kanske ses två av de medverkande någon gång för att ta en kopp kaffe.Kanske är jag negativ, men jag har som sagt inte varit med i en enda cirkel som fungerat. Det var ett av skälen att jag startade bloggen - här får jag dels välja böcker helt själv, dels får jag intelligenta kommentarer från folk som är lika fanatiska läsare som jag själv. Det ger mig tusen gånger mer än en halvhjärtad bokcirkel.
*****************************************
Strip från Graphic Recording.

16 kommentarer:

Luttrad bibliotekarie sa...

Själv har jag aldrig varit med i en bokcirkel, har väl haft en del förutfattade meningar....och efter ditt inlägg är jag ännu mer övertygad om att det är precis så som jag trodde. Antingen det eller att det är kvinnor i övre pensionsåldern, och jag kan tänka mig vilka böckerna som väljs av ambitiösa bokcirkeldeltagare.....Evander, Carl-Johan Vallgren, Bengt Ohlsson, Agneta Pleijel.....suck! Inget som skulle intressera mig det minsta, men författare som man förväntas läsa åtminstone om man jobbar med litteratur.

Anonym sa...

Jag älskar "min" bokcirkel! Jag och min granne bildade den 2001. Vi är 10 tjejer i 40 års åldern (kompisar och kompisars kompisar)som träffas var 6:e vecka hos någon som också ger förslag till nästa bok. Jag får erkänna att vi läst bl a Bengt Ohlsson, men också betydligt "enklare" böcker som Anna Gavalda och Nick Hornby. Själv ligger jag bakom val av bl a Joyce Carol Oates , Margaret Atwood och Ian McEwan. Det som jag tycker är roligast är att vi oftast har sett så olika saker i böckerna och att det ger en helt annan läsupplevelse.Det är också roligt att läsa böcker som man inte skulle valt själv emellanåt (fast det vore inte lika kul om jag inte läste så fort att jag hann med mina "egna" böcker också). Sen är det förstås alltid roligt att träffa andra boknördar och försöka frälsa dem för mina egna favoriter...

Calliope sa...

Jag har en känsla av att det främst är människor som inte läser så mycket som är med i bokcirklar, därav bokvalet. Jag tror de känner att de måste bevisa något, och det görs lättast genom att välja "rätt" böcker. Av just sådana författare som du nämner. Klockrent urval du gjorde där, förresten! Det är typiska böcker som folk tror att man läser när man jobbar i vår bransch - själv har jag bara läst en av Vallgren. Det är lite grann samma sak som att folk tycks tro att det är obligatoriskt att läsa Nobel- och Augustpristagare om man ska få lov att kalla sig litteraturintresserad. Brukar oftast inte läsa dem heller. Herregud, det finns väl roligare böcker??

Calliope sa...

Anonym - kul att höra att det funkar för någon! Håll fast vid den cirkeln; det är uppenbarligen inte lätt att hitta sådana... :)

Johan sa...

Jag har aldrig uppfattat vare sig Ohlsson eller Vallgren som sådär jätteambitiös litteratur, även om båda är klart läsvärda. Bläddrade igenom Vallgrens För herr Bachmanns broschyr för andra gången häromdagen och den ät ju kort, rätt rolig och skriven med en energi som gör att den är lätt att ta till sig.

Jag har något bättre erfarenhet av bokcirklar – mest för att jag bara deltar i sådana med personer som faktiskt har böcker som en central del av sina liv – men visst, om man inte har ett uttalat syfte och genomtänkta val så blir det lätt som beskrivet. Jag brukar gilla uttalade frågeställningar och kanske att man läser två böcker (ett äldre verk som påverkat ett nyare, två böcker inom samma litterära riktning eller kanske två böcker som har någonting gemensamt men ändå skiljer sig åt) så att man kan göra en jämförande analys. Det brukar bli så mycket bättre då.

//JJ

Amy sa...

Exakt så är det! Bokcirklar stinks! De flesta vill bara ha en något så när intellektuell anledning att träffas och prata skit. Kanske hade vi två kunnat ha en bokcirkel, fast jag behöver ingen nu när jag kan läsa din blogg istället. Jag är inte särskilt flitig med min. När jag blir det ska jag tala om det. Kanske hittar du då något nytt även för dig.

Calliope sa...

Johan: tror att det var cirkeldeltagarna som var ambitiösa, inte böckerna :)
Låter som att dina cirklar funkat långt bättre än mina och det beror nog främst på att du hittat andra deltagare med samma intressen. I ett par av cirklarna jag varit med i provade vi med teman men inte hjälpte det inte...

Ylva sa...

Åh så huvudet på spiken - igen!
Jag joinade en redan etablerad bokcirkel och var med tre tillfällen och försökte ambitiöst dra upp boken som samtalsämnem med det gick ju helt åt pipan. De övriga ("Tjejer" - hu! i 30-årsåldern (är man inte vuxen då?))verkade mer intresserade av att prata om sina bebisars sömn- och bajsvanor och uppdatera senaste nytt bland väninnorna.
Varför träffas under någon slags täckmantel? Varför inte bara ses för att skvallra och prata?
Jag lessnade snabbt och gick hem till mig och läste i lugn och ro istället. Och valde bok på egen hand att diskutera med mig själv...

Erika sa...

Hahaha, tack för roligt inlägg! Väldigt träffande dessutom... Det finns nog två kategorier av bokcirkeldeltagare, dels de som älskar böcker och tar det hela superseriöst, dels de som inte är där för böckerna utan för umgänget (= de som aldrig har läst klart de böcker man kommit överens om).

Helst skulle jag vilja vara med i en bokcirkel tillsammans med några andra nördar med samma smak som jag själv, där alla referenser är självklara och man blir exalterad över de andras lästips och förslag.

Ett vanligt argument för att gå med i en bokcirkel brukar ju vara att man får chans att läsa böcker man aldrig skulle ha läst annars... Hemskt ju! Jag är bara intresserad av att läsa sånt jag själv har på väntelistan eller som någon med liknande smak rekommenderar.

Vidrigt också med bokcirklar som blir täckmantlar för babysnack och liknande, som Ylva beskriver ovan. Hela poängen är ju att sätta böckerna (som man självklart har ett äkta intresse för)i fokus och diskutera och analysera dem. Då skulle bokcirkeln vara en ren fröjd.

Arina sa...

När jag gick på komvux läste jag böcker som jag aldrig skulle ha läst annars och fick några riktigt bra läsupplevelser. För mig blir det lätt så att jag annars fastnar i en viss typ av litteratur. Jag skulle inte ha något emot att träffa likasinnade att diskutera mina läsuppleverlser med, men problemet är väl just att träffa likasinnade. Människor som befinner si på samma plan i livet och inte är uppfyllda av annat. Jag avundas alla som har lyckats med det.

Pi sa...

Du bekräftar alla mina fördomar. Bokcirklar låter ju så trevligt i teorin, men praktiken är något helt annat.
Dessutom är det svårt att diskutera böcker om man inte har någorlunda gemensamma referensramar.

Calliope sa...

Jag är helt inne på samma spår som du, Erika. Jag vill inte heller att någon annan ska välja böcker åt mig - det klarar jag alldeles utmärkt på egen hand. Att läsa böcker man "själv aldrig skulle ha valt" är slöseri med tid om du frågar mig.

Ivana Eklund sa...

Näää, nu kommer jag visst i försvarställning. Jag har faktiskt varit med i en bokcirkel i flera år, vi är 8 tjejer som träffas cirka en gång i månaden (lite drygt) och pratar alltid om den bok vi valt att läsa. Alltid kommer minst fem av oss. Det är inga problem med att hålla bokpratet i gång - kan det bero på att majoriteten är svensklärare resp bibliotekarie (haha)? Vi brukar ha kul, och det är ofta oväntade kommentarer dyker upp. Vi har till och med "gästföreläsare" ibland, så det så. (Gud vad skönt att få skryta lite!) Vi kallar oss för Litterära klubben. Nästa träff nu i april är på Världsbokdagen och då ska vi träffas på after work och fira med ett glas rött. Rödvin och litteratur är aldrig fel, inte sant. Fast vanligtvis träffas vi hemma hos någon och fikar i all enkelhet. Det tar två timmar allt som allt. Rör inte min bokcirkel!!!

Calliope sa...

Du kan vara helt lugn - jag kommer inte att röra din bokcirkel Ivana. Tvärtom gratulerar jag dig till att ha hittat en fungerande cirkel; det är något jag aldrig lyckats med. Det du beskriver låter jättetrevligt, så en sådan cirkel hade jag mer än gärna varit med i. Håll hårt i den!

Amoroso- Nu vill jag sjunga dig milda sånger sa...

Intressant att höra alla reflektioner! Tänker på bokcirklar.se som säkert uppstår för alla dem som inte finner det ultimata sättet att diskutera böcker med, tillsammans med folk i sin närhet!

Hundöra sa...

Vi har precis startat en bokcirkel. Och jag hoppas det inte slutar så som du beskriver det :)