27 juli, 2009

Harris och Harris

Förra veckan gick i Charlaine Harris tecken; jag läste både Last Scene Alive (del sju av Aurora Teagarden) och Dead and Gone (del nio av Sookie Stackhouse). Upptäckte också i samma veva att jag måste påbörja en ny Harris-rad i bokhyllan, eftersom den förra nu är full och de här böckerna därför inte får plats bredvid sina kompisar. Jag tror det var någonstans där jag började känna mig lite besatt, men det gick över och nu står jag i begrepp att beställa nästa del av Aurora Teagarden.

Detta trots att Last Scene Alive var den mindre lyckade av de två. Även om den precis som de tidigare delarna i serien är lättläst och småmysig sådär på det hela taget, tog berättelsen aldrig riktigt fart. Jag tror att det beror på att Harris skrev in sig i ett hörn när hon i slutet av förra boken helt brutalt gjorde Aurora till änka (och nej, det är ingen spoiler - det står på omslaget också...). I Last Scene Alive tycks Harris ha svårt att veta vart Aurora ska ta vägen och vad hon ska göra. Istället går hon mest runt och är omotiverat sur och svår och det är inte speciellt roligt att läsa om. Nog för att man kan få vara svår om ens man dör, men Aurora är tvär på ett sätt som inte stämmer överens med det som hänt henne och därför stör jag mig på det. Själva deckargåtan är inte heller lysande; tvärtom är det alldeles för enkelt att lista ut vad som hänt. Last Scene Alive framstår som sämsta delen i serien såhär långt.
Desto bättre var Dead and Gone. Den observante vet att jag hittills har brukat vänta tills böckerna kommit i pocket, men nu var jag desperat och hittade dessutom en hardback till väldigt överkomligt pris så nu är det slut med väntandet. Jag ville hemskt gärna veta vad som skulle hända när varulvarna skulle göra vampyrerna sällskap i offentlighetens ljus - och oj det hände ju en hel del... Spännande! Däremot är det med viss sorg jag tvingas dela ut ännu ett bad sex award till Harris. Dead and Gone har en sexscen så pinsamt dålig att jag fortfarande skäms bara jag tänker på den. I den får vi bland annat veta nödvändiga saker som att Eric är väldigt välutrustad och... ja. BAD SEX AWARD!!!! Hejda dig, människa! Det är tur för Harris att böckerna innehåller så mycket annat bra för annars hade jag varit tvungen att sluta läsa av ren självbevarelsedrift. Jag tycker att hon kunde ha skrivit mer om Sookie och Eric - men då vill jag hellre veta mer om hur han ser på det som hände under hans minnesförlust. Nåväl. Det kommer väl. Under tiden vi väntar kan vi med fördel titta på det här klippet. Jag har alltid undrat hur man ska bära sig åt för att se cool ut när man sitter hos frisören och slingar håret. Nu har jag svaret.

3 kommentarer:

Annika sa...

Läste faktiskt klart Last scene alive igår kväll, och jag håller med dig! Berättelsen tog precis som du skrev, aldrig fart och det fanns även en hel del lösa trådar i berättelsen (fler än vanligt). Ungefär som att hon hade tänkt skriva mer om vissa personer, t ex Barrett, men sedan glömt bort det när det var dags att knyta ihop säcken. Vilket dock inte hindrar mig från att sätta tänderna i Poppy done to death som ligger brevid mig i soffan just nu.. Dead and Gone försöker jag spara till min Greklandsresa, men efter din recension vet jag inte om jag kan hålla mig..bad sex award låter ju fantastiskt kul!

Nathalie T sa...

Bax sex award... Har flera böcker som jag vill dela ut det priset till. Har faktiskt den första delen av Sookie Sackhouse i bokhyllan men har inte börjat läsa den än.

Calliope sa...

Ja, vad hände egentligen med Barrett? Han bara försvann! Vi håller tummarna för att Poppy... är bättre.
Bad sex award-scener är kul ibland, men den här gången var det faktiskt snarast plågsamt kasst. Det är inte i samma liga som när Harris i en av böckerna om Harper Connelly (har glömt vilken) låter stackars Harper få en omgång vi sent ska glömma, men nästan. Hu!