11 januari, 2010

För vilsna nutida viktorianer

Vilken ruggig sjukdom var det egentligen som avsågs när läkaren sade att onkel dog av ague? Viken vagn ska du hoppa upp i om någon säger att du ska gå till deras brougham? Och vad tusan gör en coal whipper när han är på jobbet? För alla oss som gärna försjunker i historiska engelska romaner, är det inte alltid helt lätt att förstå vad som avses med 1800-talets termer. För det mesta kan man få en ungefärlig uppfattning utifrån sammanhanget, men ofta blir man frusterad när man inte lyckas lista ut vad som avses.

Räddningen är då Daniel Pools utomordentliga What Jane Austen Ate and Charles Dickens Knew, From Fox Hunting to Whist - the Facts of Daily Life in 19th Century England. Jag har säkert sagt det förut, men det tål att upprepas. Det här är en alldeles strålande hjälp om man vill förstå mer om hur det såg ut i viktorianska England. Boken ger en god överblick och gör det väldigt mycket enklare att navigera bland allt från adelns titlar till de fattigas maträtter.
Bokens första del är en enkel, lättläst och faktiskt ofta mycket underhållande genomgång av olika aspekter på viktorianernas liv. I korta kapitel får vi veta mer om hur både den offentliga och privata världen fungerade. Vill man inte läsa alltsammans, går det utmärkt att bara välja just den delen som man är intresserad av; kapitlen har tydliga indelningar och är såpass fristående att man inte alldeles går bort sig.

Del två är ett fylligt uppslagsverk där Daniel Pool kort och koncist förklarar innebörden av olika tidstypiska termer. Här kan du slå upp alla de där underliga orden du stötte på när du läste din Brontë och äntligen förstå vad det var Heathcliff pratade om. Här finns alla ord som det är svårt att hitta i vanliga ordböcker, de där man alltid hakar upp sig på. What Jane Austen ate... är anpassad till litteraturvetare och tar ofta exempel ur tidens romaner, men gör inga analyser av dem. Vill man ha det får man vända sig någon annanstans. Här handlar det istället bara om att ge den nutida läsaren en såpass god förståelse för grundförutsättningarna att han/hon lättare kan följa med i berättelsen. Den är en strålande hjälp och som sagt faktiskt riktigt rolig att läsa från pärm till pärm! Rekommenderas varmt till alla anglofiler.

9 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Jag har läst om den här boken tidigare, men eftersom jag inte införskaffat den så är det inte fel med en påminnelse!

Vad rasande fin bloggen blivit förresten. Den där blomman är verkligen pricken över i!

Pomegranate sa...

Ha! Vad lustigt, jag påbörjade den här igår kväll. Läste några sidor här och där men trodde att den kanske skulle vara lite tung att läsa från pärm till pärm. Det är den alltså inte. Kul också att den utgår från litteratur och inte bara det viktorianska samhället i största allmänhet.

Din blogg har förresten blivit otroligt fin, fladdermusen är urtjusig...

Helena sa...

*dreglar okontrollerat*

Metronyx sa...

Låter som en bok för mig : D Håller med om att bloggen är läcker.

bokstavlarna sa...

Åh, den här hade jag behövt när jag läste Drood tror jag... Hamnar genast på önskelistan!

Calliope sa...

Ja, den rekommenderas absolut. Det finns några kapitel i början som är lite snåriga att ta sig igenom eftersom de handlar om komplexa saker ( t ex den svåra konsten att titulera folk rätt och hur det monetära systemet fungerade), men dem kan man ju hoppa över om man inte är specialintresserad :)

*bockar och bugar för allt beröm*

DameBoudicca sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
DameBoudicca sa...

Det är en mycket bra bok - har haft min som hyllvärmare några år nu (även om titelsystemet verkligen kan få en att vilja slita sitt hår). Det enda som man väl får komma ihåg är att titeln är lite missvisande eftersom det allra mesta handlar om förhållandena under den viktorianska tiden och inte den föregående georgianska som skilde sig på många punkter (dock inte namnet på vagnarna!). [Heter det georgianska på svenska - det är i alla fall Georgian jag menar!]

/Rebecca

Inkling sa...

Det här tycks vara ett oumbärligt hjälpmedel. Läste om den först hos Pomegranate, sedan hos dig - ergo: den är nödvändig.
Och jag håller med Pomegranate: bloggen är otroligt snygg!