28 januari, 2010

En nära-bok-upplevelse

Det finns bra böcker. Och så finns det böcker som är så bra att man glömmer att man läser - man bara kliver in i världen som berättelsen utspelas i och liksom är där. Det är den sistnämnda typen av bok som jag alltid är på jakt efter; något som är så bra att jag helt upphör att existera och bara vill läsa läsa läsa.

Jag hade en sådan nära-bok-upplevelse i december, när jag läste Suzanne Collins Hungerspelen. Den hade rekommenderats till mig från alla håll och kanter under en längre tid och när jag äntligen kom mig för att läsa den, förstod jag varför alla som rekommenderat den hade sett så ... angelägna ut. Shit, så bra den var! Och shit, så sur jag blev när jag var tvungen att vänta i en låååång bibliotekskö innan jag kunde få tag på fortsättningen. Men nu så! Del två, Catching Fire, är sträckläst. Och jag kan nöjt konstatera att den faktiskt gav en rejäl nära-bok-upplevelse även den.

[OBS SPOILERVARNING! Vill du inte veta hur det går i Hungerspelen ska du inte läsa vidare.]

I Catching Fire får vi veta vad som händer när Hungerspelen är slut och Katniss och Peeta återvänder till distrikt 12. Med vetskap om att det ska komma en del tre i serien, var jag lite rädd för att Catching Fire skulle visa sig vara en tråkig mellanbok, men det var inget att oroa sig för. Det är vansinnigt spännande och händelserikt även här. Katniss och Peeta ska fara på segerturné genom de andra distrikten för att visa upp sig, men när de åker runt märker de att deras seger i spelen har fått en helt annan betydelse för människorna i distrikten än vad de hade tänkt sig. Plötsligt är de symboler för en frihetskamp som de inte varken vill eller kan leda. Det är uppror på väg, och i huvudstaden skyr man inga medel för att behålla sin maktposition.

Precis som i Hungerspelen lyckas Suzanne Collins hela tiden överraska. Just när man tror att man vet hur det ska gå, vänder plotten och något helt nytt händer. Det är extremt spännande. Det lär alla tycka, vare sig man är tonåring eller vuxen. Så pensionärer och andra - låt er inte luras av att böckerna står på tonårshyllan. Hungerspelen och Catching Fire är utmärkt läsning för alla. Intelligent, originellt och som sagt var - sjuuuuuukt spännande.
Catching Fire finns även utgiven på svenska, då under titeln Fatta eld.

5 kommentarer:

Alices och Lyras Bokhylla sa...

Ja du, jag har faktiskt också nyligen nördat ner mig TOTALT i dessa otroligt bra böcker. Och det känns som om jag inte skulle kunna säga något klokt om dem, bara att de är obeskrivliga. Det är ju nästan olagligt att skriva så bra, det räknas som kidnappning!

Bokbabbel sa...

Kul att du gillade du också! Undrar när tredje delen kommer... :)

Calliope sa...

Kidnappad av bok - det var ett bra sätt att beskriva det :)

Del tre ska enligt Amazon komma i augusti!

camilla sa...

Haha, jag missförstod "nära-bok-upplevelse" fullständigt innan jag läste hela inlägget. Jag trodde du menade en fullständigt misslyckad bok, en sån som är så nära en bok man kan komma utan att bli en bok. Helt meningslös läsupplevelse, alltså. Nu förstår jag bättre vad du menar ;)

Eva sa...

Ungdomsböcker ger ibland just den där läsupplevelsen som man kan sakna som vuxen. Har nyligen läst alla delarna i John Marsdens serie om Ellie. Första boken heter: "I morgon när kriget kom". Kanske du gillar den och då finns det MÅNGA delar kvar!