28 juni, 2008

Bortom språket finns...

Språkfascist som jag är, tycker jag att det är oerhört fascinerande att fundera på vad som händer när en människa berövas sitt språk. Jag tycker också om att försöka få syn på det som händer i mellanrummet mellan två olika språk, att se hur innebörden förändras när språket blir ett annat. Eller hur språket ritar ut gränsen för vad som är möjligt för oss att tänka.

Därför är det väl föga överraskande att jag omedelbart plockade på mig läsexet av Xiaolu Guos Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande när den dök upp på jobbet förra veckan. För det är precis det den handlar om; hur man erövrar ett nytt språk och vad som händer då.

Den handlar om Zhuang som kommer från Kina till London för att studera engelska. Hennes enda sällskap är en liten ordbok och med hjälp av den försöker hon hitta vägen till sitt nya liv. I början stör jag mig enormt mycket på henne - naturligtvis är det svårt att komma till ett helt nytt land där allt är annorlunda, men det som gör att jag lackar ur är att hon konstant verkar göra sig dummare än hon är. En del av hennes storögda förvåning och miljoner alla frågor kring västerländskt beteende känns överdriven. Så lam får man inte ens vara om man är kines, typ.



Xiaolu Guo
Men irritationen går snart över och i dess plats kommer en beundran för hennes ofta mycket poetiska sätt att uttrycka sig. Boken är skriven på det brutna, haltande språk som Zhuang talar och även om jag läser den svenska översättningen, famlar jag ofta efter pennan för att stryka under särskilt träffande stycken och meningar. För det är just i osäkerheten kring hur det egentligen ska heta som det föds nya, ibland mycket bättre, uttryck. Och när språket inte räcker till, då tvingas man gå rakt på sak utan onödigt tjafs. När hon förgäves väntar på mannen hon mött säger hon till exempel inte att hon blir orolig över att han inte kommer utan istället att "köket fylls av paranoia".

Bland blurbarna hittar man också Amy Tan som sagt att "the misunderstandings are the understandings", vilket jag är villig att hålla med om. I glappet mellan språken föds förståelsen för olikheterna. I början av berättelsen är insikterna ofta ganska triviala och humoristiska, men ju längre man läser, desto mer djupnar Zhuangs tankar. Hon undviker pretto-fällan som annars lurar nära inpå när det kommer till asiatisk visdom förmedlad till väst och skriver istället en intelligent, originell roman om en ung kvinnas väg till självständighet. (Som ni hör undviker jag inte prettofällan, men det är faktiskt det boken handlar om.) Och den är riktigt, riktigt bra när man väl kommit in i den. Snygg är den dessutom. Hör de små rösterna i era huvuden viska köp, köp, köp...

7 kommentarer:

Martina sa...

Hur funkade den på svenska? Jag ska precis börja läsa den, men på engelska (visste inte när jag lånade den att det fanns en svensk översättning, och så känns det som en typisk bok som man borde läsa på orginalspråk - för jag antar att den är skriven på engelska och inte kinesiska!).

Lyrans Noblesser sa...

Så jätteglad jag blir över att få stöd för min önskan att köpa denna bok :o)

Calliope sa...

Den funkade faktiskt alldeles utmärkt på svenska - all heder till Ulla Danielsson som har översatt. Det enda som inte fungerade var en diskussion om kärlek, men det berodde på att love ju både kan vara ett substantiv och ett verb i engelskan medan det i svenskan blir antingen kärlek eller älska. Utöver det fanns just inga uppenbara problem.

Country Girl sa...

Åh vad roligt att höra att du tyckte om den - jag plockade nämligen också åt mig läsexet härom veckan... Omslaget är helt magnifikt och jag ska ge mig på boken så snart jag kan.

Bernur sa...

Jag ska läsa boken till ett radioprogram i aug. om jag kan ge mig till tåls så länge, jag fick den i brevlådan i förra veckan, och jag ser fram emot att läsa den, ännu mer nu efter det du skrivit.

Calliope sa...

Skynda er att läsa Ylva & Björn! Jag vill höra vad ni tycker om den!

Olivia sa...

Jag tyckte väldigt bra om den, men jag läste den på engelska.