Vad skulle jag göra om jag inte arbetade med böcker? Hopplöst höjdrädd som jag är, torde bergsbestigare vara uteslutet som alternativ karriärväg. Men universtitetsklättrare? Det låter mycket mera lockande. åtminstone i fantasin. Studera om dagen, vänta på mörkret och så smita ut och klättra mellan spiror, tinnar och torn på det kända universitetets tak. Jag kan inte låta bli att bli lite sugen när jag läser SVD:s artikel om boken The Night Climbers of Cambridge, där pseudonymen Whipplesnaith berättar om halsbrytande nattliga klätteräventyr över taken och längs fasaderna i 1930-talets England. Inga rep var tillåtna och det gällde att se upp inte bara för dåligt fotfäste utan också för vakterna. Trots att skolområdet verkar klättringen ha varit ett relativt vanligt nöje; vissa av de yngre lärarna deltog också, men naturligtvis under största sekretess. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter spännande. "Halkar du har du tre sekunder kvar att leva" säger Whipplesnaith. Ooooh, tänker jag.
Läs hela artikeln här.
2 kommentarer:
Hu, jag är också höjdrädd!
Men det där ser coolt ut. Lite.
Konstigt att de klarade det, vad hade de på fötterna egentligen?
De rekommenderade att man var barfota, tror jag.
Skicka en kommentar