18 september, 2007

Bokfemman v 38

Veckans tema för Bokfemman är "page-turners", dvs böcker man inte kan sluta läsa förräns man har kommit till sista sidan. Nämn dina 5 favoriter.
Page-turner:A very interesting, exciting, or suspenseful book, usually a novel.


Ett sådant tema kan man ju inte missa att vara med på! Vi börjar omedelbart:

Michel Faber - Sugar
En av de bästa historiska romaner jag läst. Det räcker kanske med att säga att den är drygt 800 sidor lång och att man ändå vill ha mer mer mer när man har läst ut den.

Cora Sandel - Alberte-trilogin (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte)
Utvecklingsroman om ung flicka från Nordnorge som reser till Paris och lever fattigt konstnärsliv, möter kärleken, konsten och livet. Sucker för sekelskiftesliv/frankofil som jag är kan jag inte annat än älska den.

Jan Kjaerstad - Tecken till kärlek
Att läsa Jan Kjaerstad är att ha sex med hjärnan. Passion. Och fullständigt omöjligt att beskriva utan att låta imbecill. Läs den istället för att ägna tid åt mina otillräckliga beskrivningar.

Hanne-Vibeke Holst - Trilogin om Therese Skårup (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna)
Köpte första boken i början av min semester för ett par år sedan. Nästa dag var jag tvungen att cykla tillbaka till affären i ottan för att köpa de två andra delarna. Smart och skarpt om kvinnors villkor idag, skrivet så man känner igen sig.

Charlaine Harris - Serien om Sookie Stackhouse (Dead until dark m fl, hittills sju böcker)
Världens bästa vampyrböcker med en tankeläsande servitris i huvudrollen. För alla fans av Buffy & Angel. Och alla andra som gillar män med vassa tänder.

Kan konstatera två saker efter att ha sett min lista.
1) Jag kommer aldrig bli finkulturell hur jag än försöker. De bästa böckerna är inte de som hyllas på kultursidorna. Våga vägra fisförnäm litteratur!
2) Hur olika de ovanstående titlarna än är, har de en sak gemensamt och det är att de alla är sådana böcker där man känner att man blir bekant med huvudpersonerna, att man får en vän som man saknar när berättelsen är slut. Därmed inte sagt att man inte kan få enorma läsupplevelser av böcker om osympatiska karaktärer, men det är ändå spännande att se hur man fäster sig vid dem. Det är därför man måste äga sina favoritböcker - för att ha sina vänner inom räckhåll. Man tittar på dem och blir glad.

1 kommentar:

Erika sa...

Åh, kul med en till som älskar Alberte-trilogin! Min favorit i serien är mellanboken, Alberte och friheten. Som du säger kan det inte bli så mycket bättre än Paris, sekelskifte och konst.

Kjaerstad är jag också sugen på, men då kanske främst Förföraren, Erövraren och Upptäckaren (vars pocketomslag jag tycker är SÅ snygga). Tror jag kommer hamna i läskoma så fort jag öppnar upp den första boken och därför vill jag vänta in något gyllene tillfälle då jag har gott om tid...