24 oktober, 2011

New York 1952

Redan i första stycket händer det. Texten liksom darrar till, både jag och bokstäverna på sidan skälver - och sedan försvinner jag rakt ner i boken och är borta för världen ända tills jag någon gång sisådär 500 sidor senare yrvaket tittar upp ovanför ytan igen. Ni känner igen känslan; det är den man längtar efter och hoppas på varje gång man plockar upp en ny bok. Den allra bästa känslan - och nu är det ordvitsvarning här - infann sig genast när jag slog upp Det bästa av allt. Rona Jaffes bok är en klassiker, och det är lätt att förstå varför. Det är helt enkelt en riktigt bra bok, som det är omöjligt att inte bli engagerad i.


I Det bästa av allt är det tidigt 1950-tal och vi får följa en grupp unga kvinnor som alla arbetar på förlagshuset Fabian Publications i New York. De har kommit till staden i jakt på ett nytt liv, och helst då ett fantastiskt sådant. För det är ju det som händer i New York; folk finner sig själva och lever fantastiska liv. Eller? Naturligtvis blir det inte så enkelt. Livet är ju livet, med allt vad det innebär. Även om man har kommit till New York. Det blir dramatiska år för kvinnorna, och när vi till sist lämnar dem har de alla förändrats i grunden.

Det bästa av allt skulle kunna ha blivit en banal historia; plotten är i grund och botten väldigt enkel och persongalleriet likaså. Karaktärerna låter sig ganska lätt sorteras in i fack och mycket av det som händer dem är ganska typiska saker som händer de flesta unga kvinnor i deras situation. Men - det är allt annat än banalt. Det bästa av allt är engagerande, spännande, rolig, sorglig och allt däremellan. Det är en bok av typen där man känner det som om man blir personligt bekant med gestalterna, som om berättelsen handlar om ens nära vänner. Man bryr sig om dem och vill veta hur det går för dem.

Fina 50-talsklänningar? Ja, tack!

Boken är också mycket spännande som tidsdokument betraktat. 50-talet ligger inte sååå långt tillbaka, men ändå inser man hur enormt mycket som har hänt sedan dess när man läser. Det gäller framför allt kvinnors situation, både i arbetslivet och hemma. Det känns stundtals som om boken skildrar en helt annan värld, och då är det ofta ändå förhållandevis progressiva människor den berättar om. Romanen gjorde skandalsuccé när den gavs ut första gången 1958, eftersom den skildrade kvinnors intima liv på ett ärligare och mer öppet sätt än någon annan tidigare hade gjort. Boken har nu på senare tid jämförts med Mad Men, och ja, miljöerna är desamma. Men boken fokuserar på andra personer, på alla de där anonyma flickorna som kameran bara susar förbi i tv-serien. Här får de tala själva - och det faktiskt mer intressant än något Don Draper någonsin sagt. (Don Draper har f ö blurbat på omslaget till nyutgåvan - hur bisarrt är inte det? Första gången jag ser en blurb av en fiktiv person.)

Så - för den som vill ha bra underhållning och kanske lära sig något om kvinnors villkor på köpet - läs Det bästa av allt. Det är intelligent chick lit med retrokänsla och jag gillar det skarpt. Jag har sett att vissa av tidningsrecensenterna inte är lika förtjusta, men det är ju deras förlust. För mig var den helt rätt just nu. Ska nog leta upp någon mer bok av Jaffe och se hur de andra är. Flera av hennes böcker ges tydligen ut av Harlequin (!) - kanske blir det Jaffe som får mig att för första gången köpa något från dem? Spänningen stiger...

Andra som också har läst: Sydsvenskan, SvD, Corren.

10 kommentarer:

Bokbabbel sa...

Har petat på den på jobbet hur många gånger som helst, men ändå lyckats missa det där med "förlagshus"...! Kanske dags att haffa hem ett läsex!

Bokmalen sa...

Åh, mitt ex ligger i att-läsa-högen. Kanske dags att sjunka ner i den när The Night Circus är slut. Å andra sidan är det inte riktigt rättvist mot den bok som ska komma efter TNC. Det blir inte lätt!

enligt O sa...

Vill verkligen läsa den och längtan blev knappast mindre nu. Hm, vet inte om jag ska tacka eller förbanna dig. ;)

a-lo (the book pond) sa...

Det här är ju så roligt. Rona Jaffe var ju en del av hela tantsnusksmaffian. Hon kanske inte var värst, men hon gavs ut under samma årtionde med samma typ av omslag, så jag har trott att hennes böcker har varit åt det hållet? Men nu har Rona Jaffe alltså gått och blivit ompaketerad till den sympatiskt klingande genrén retro chick lit? :) Det här kan jag visst tänka mig att läsa. Lägger till i önskelista och inväntar upphävande av köpstopp...

Läst, sett & hört sa...

Sicken tur att jag redan beställt den på biblioteket. Först i kön är jag!

Calliope sa...

A-lo: mycket intressant det där! Det bästa av allt känns inte på något vis som en "tantsnuskroman" när man läser, oavsett omslag. Däremot kan jag tänka mig att den kanske fått en mindre smickrande etikett förr i tiden eftersom hon skriver väldigt rakt på sak om sex och samliv - knappast ett sätt att kliva in i finrummen då för tiden :) Är också mkt nyfiken på att se hur hennes andra böcker är!
Bokbabbel: visst är "förlagshus" ett ord som får en att vilja läsa ännu mer! Boken står inte och faller med att den utspelar sig på ett sådant, men det är lite kul att läsa om bisarra redaktörer, utgivningsstrategier för skräplitteratur och lektörsvåndor. Kalla mig miljöskadad :)

Inkling sa...

Det gjordes en film efter boken ett år efter den kom ut. Har dock inte sett den, men det kunde vara kul att se hur pass den följer boken.
http://youtu.be/L8r_k6o-W9g

Pixie sa...

Ett inlägg som innehåller något till dig. :-)
http://abibliofobi.blogspot.com/2011/10/bokbloggarkarlek-i-hostmorkret.html

Calliope sa...

Pixie: av någon anledning kan jag inte kommentera på din blogg, Blogger slänger ut mig så fort jag försöker :( Men tack så hemskt mycket för det fina omdömet - det var nog det finaste någon sagt om bloggen någonsin!

Calliope sa...

Inkling: film, säger du? Nu blir jag nyfiken...