På jakt efter en ny Edward

Längtan efter vampyrer kan ta sig underliga uttryck. Den kan till exempel få Calliope att lämna sin comfort zone och läsa science fiction. Det händer så gott som aldrig, men när jag fick gratisex på jobbet av Stephenie Meyers Genom dina ögon inbillade jag mig att den kanske ändå någonstans skulle vara lite underhållande, trots att den handlar om rymdisar. Och jo, det var den väl. Lite. Men den där Edward-känslan infann sig tyvärr inte.

I Genom dina ögon har jorden invaderats av rymdvarelser, eller själar som de föredrar att kalla sig själva. För att överleva måste varje själ ha en ny värdkropp, och de tar därför över människornas kroppar en efter en. När rymdsjälen flyttar in, försvinner vanligtvis människans själ, men när själen som går under namnet Vandraren får sin nya kropp märker hon snart att människan därinne inte vill ge sig av. Melanie, som hade kroppen förut, finns fortfarande kvar och hon är fast besluten om att bekämpa Vandraren och hitta tillbaka till den grupp av människor som hon levt med - en liten samling rebeller som motsätter sig rymdisarnas invasion.

Det är inte den mest elaborerade sf-plotten man sett och ska man vara snäll kan man väl säga att den funkar sådär. Den har en hel del glipor i konstruktionen. Framför allt öppnar upplägget upp för en mängd tjatiga/konstiga/pinsamma (välj själv) scener av typen "Melanie protesterade vilt inuti Vandrarens huvud när Vandraren kysste honom". De misstag man kunde förlåta i Twilight-böckerna syns här väldigt väl, eftersom det här är en sämre konstruerad historia. Den får Meyers svaga sidor att komma fram alldeles för tydligt. Samtidigt - det är småspännande och man vill veta hur det går. Ok underhållning när man är ute efter något enkelt och lättsmält. Fungerar säkert för tonåringar som vill ha en spännande bok. Meyer har också satt ihop en ganska rolig miljö som berättelsen rör sig i, så det är ett plus. Däremot retar jag nästan ihjäl mig på själarnas fjantiga, pseudo-indian-klingande namn: Sjungande Måne, Bränner som Eld och annat new age-aktigt. Hu!

Det avgörande problemet är dock ett annat och det stavas Twilight. Det är omöjligt att läsa Genom dina ögon utan att jämföra och där står sig den senare slätt. Ingen hade tittat åt Genom dina ögon om det inte vore för att de i likhet med mig hoppades på en repris av Edward i någon form. Orättvist? Jepp. Meyer lär få vänja sig. Det är nackdelen med att vara författare till en serie som blir ett fenomen. Kanske kan hon ringa upp Rowling så kan de ta en fika, äta en tröstmuffin och diskutera saken?