12 juli, 2008

Manchestervampyren och privatsnokan

Han är definitvit den första vampyr jag hört talas om som har manchesterbyxor. Att han dessutom försörjer sig på att skriva romanslitteratur av det sliskigare slaget gör honom knappast mindre unik. Som om allt detta inte vore nog, är Henry Fitzroy som han heter även oäkta son till Henry VIII.

Eftersom jag anser att alla vampyrer är värda att träffa åtminstone en gång, köpte jag Tanya Huffs Blood Price som är första delen i serien om Henry och hans sidekick Vicky Nelson (eller egentligen är det väl han som är hennes sidekick). Vicky är privatdeckare med ett förflutet inom polisen där hon tvingades sluta efter att hon fått en elak ögonsjukdom som hotar att göra henne blind. När hon av en slump hamnar mitt uppe i ett mord i tunnelbanan, kan hon inte låta bli att lägga sig i den därpå följande polisutredningen. Kort därefter blir hon kontaktad av offrets flickvän, som tror att förövaren är vampyr. Vicki har aldrig trott på sådant tidigare, men allt fler ledtrådar pekar åt att det är något övernaturligt på gång. Hon tar sig an fallet och finner sig snart mitt uppe i en värld full av varelser som tycks hämtade direkt ur hennes mardrömmar. Eller som i fallet Henry - ur hennes trevliga drömmar. Musklerna spelar under hans manchesterbyxor.

Tanya Huffs böcker om Vicky och Henry rekommenderas av Charlaine Harris, vilket fällde det slutliga avgörandet och fick mig att klicka på "köp"-knappen. Det är dock tveksamt om det verkligen är bra för Huff att associeras med Harris; Harris gör ju samma sak men långt mycket bättre. Har man Harris i tankarna när man läser Huff blir man lätt besviken. Huff skriver inte alls lika bra, tvärtom är både språket och strukturen i berättelsen rätt klumpiga emellanåt. Hon har en hel del goda idéer men klarar inte av att genomföra dem fullt ut. Kanske blir det bättre i kommande delar av serien; jag lär återkomma i frågan. För även om det saknas lite här och där, är Blood Price ändå underhållande. Passar extremt bra som semesterläsning om man är sugen på något lättläst och lite blod.

Tanya Huffs böcker har även filmatiserats; tv-serien heter Blood Ties. Min pocketutgåva har fått ett fruktansvärt fult tv-omslag, där det ser ut som att Vicky håller i ett gigantiskt vattensprutande gevär. Horror.

7 kommentarer:

Arina sa...

En fråga till en Harris-fan. Vad gör hennes böcker så bra? Jag är totalt ointresserad av vampyrromantik, men Harris böcker har utövat en viss lockelse sedan jag läste ett kapitel ur den första boken i ett provhäfte jag fick i sf-bokhandeln. Har dock inte köpt någon än, men vill veta varför jag borde göra det.

Calliope sa...

Jag skulle vilja säga att det är ungefär detsamma som gör t ex Buffy bra; dvs en schysst blandning av spänning, självdistans, humor, allvar, övernaturligheter och vardag. Båda lyckas placera det övernaturliga i vår vanliga värld utan att det känns töntigt. Och så är det som sagt rätt spännande - antar att det till viss del kan ha att göra med att Harris brukade skriva deckare innan hon började med the spooky stuff.
Och så gillar jag miljöerna där nere i södrern.
Gillar även att vampyrerna snarare leker med och utmanar / skämtar om alla de där vanliga vampyrklyschorna istället för infriar dem.
Och Sookie är en sympatisk huvudperson.
Nu ska jag kanske sluta lista goda skäl att köpa innan jag blir tjatig :)

Anonym sa...

Jag läser den fjärde Blood-boken nu, Blood Pact. De är ju inte jättebra språkligt eller så, men jag tycker att de är väldigt underhållande och rätt spännande och jag gillar Vicki och Henry.

Ungefär samma sak med tv-serien, faktiskt. Det är en hel del som inte är så bra, men karaktärerna och deras personkemi med varandra är mums. (Synd bara att Henry tecknar serier, istället för att skriva slaskromans.)

Calliope sa...

Känner jag mig själv rätt kommer jag nog att se den där serien inom en inte alltför avlägsen framtid - brukar alltid bli så med vampyrserier; även om jag inte tänkt titta så sitter jag där ändå... Kan tänka mig att just de här böckerna passar rätt bra för tv dock.

Arina sa...

Tack! Du har stärkt min uppfattning om att jag måste införskaffa böckerna.

Anonym sa...

Blev lite nervös där i början. Manchesterbyxor och sliskig romantik, på och av en vampyr? okej...
Men den verkar ju riktigt bra. Måste definitivt läsa. :) haha! kunde dessutom inte låta bli att skratta åt kommentaren "Musklerna spelar under hans manchesterbyxor.", det lät bara såå fel xD

Bokomaten.. sa...

Till Arina.. gillar du inte vampyrer men vill läsa något av Harris så testa en Aurora Teagarden-deckare.. jag köpte den på bokus efter tips här (tack, tack, calliope:) och den är superskön. Lite Mrs Marple möter Stephanie Plum.