Fluktar lite förstrött på höstböcker och blir väldigt nyfiken på denna! Ges ut i augusti på Norstedts. Jag gillar ju ofta norska författare men har inte läst Linde tidigare. Någon som läst/ska läsa?
Så här skriver förlaget om den:
Obamas slagord "Change we can believe in" ekade långt utanför USA:s gränser. I en liten stad på Östlandet känner Terese att också hon har ett desperat behov av förändring. Men när det resulterar i att hon några månader senare vaggar runt höggravid ensam hemma i villan är hon inte riktigt säker på om det var just det här hon behövde. Snarare var det hennes mans idé. Och när hon tänker närmare efter är det mesta i hennes liv ett resultat av vad hennes man har velat. På bensinmacken jobbar Kevin som har haft kärlekssorg i tolv år. Han hade en gång en lysande fotbollskarriär framför sig, men en meniskskada satte stopp för de planerna. Och i samma veva lämnade hans flickvän Jessica både honom och staden. Själv blev han kvar. När Jessica återvänder hem till småstaden för att fira bröllop med sin nya man väcks gamla minnen till liv. En gång var Terese och Jessica bästa vänner. Nu är det uppenbart hur långt de kommit ifrån varandra. I Jessicas ögon verkar Terese ha det så tryggt och stabilt. Jessica däremot undrar om hon egentligen valt rätt man. Hon har aldrig behövt välja, det är alltid de som har valt henne. Vad blev det av alla planer och drömmar? I mötet med det förflutna sker små förskjutningar som ändå kan komma att förändra dessa människors liv på djupet.Nu jävlar! är en inkännande skildring av småstadsliv och om förväntningar, försoning och förändring. Boken fick ett stort kritikergenombrott när den kom ut i Norge.
Idag passade jag på att springa några hastiga ärenden på lunchen. Döm om min förvåning när jag i trappan på H&M var nära att krocka med Anna-Karin från Engelsfors, alltså Cirkeln-Anna-Karin! Helt bisarrt, men där stod hon. Varenda detalj var EXAKT som jag föreställt mig när jag läst Cirkeln och Eld: det långa håret som hänger ner och döljer ansiktet, de säckiga kläderna, den lite krokiga hållningen, ögonen, hårfärgen ... varenda liten sak. Helt otroligt. Jag stannade och stirrade nog lite, men det fick verklighetens Anna-Karin aldrig veta om eftersom hon envist höll blicken fastlåst i golvet medan hon sökte sig ut ur den proppfulla butiken.
Anna-Karin ritad av Jenny Wiik, Kolofont.
Superfin, och mycket lik dagens lookalike!
Har det hänt er också, att ni råkat på någon som ni kan svära på kommer rakt ur en bok ni läst? Mig har det hänt några få gånger tidigare och det är lika surrealistiskt varje gång. Att någon jag bara har hittat på inuti mitt huvud kan dyka upp i levande livet. Helt otroligt! Naturligtvis väljer jag varje gång det händer att tro att det helt enkelt beror på att allt jag läser är sant. Alla mina bokkompisar finns, någonstans därute.
Så här brukar det se ut i vanliga fall här hemma, fullt och fint och tryggt med böcker längs alla väggarna i vårt bok-/kontorsrum:
Den förestående USA-vistelsen och den därmed följande uthyrningen av lägenheten, har emellertid gjort att det i samma rum numera ser ut så här:
Alla fina böcker nedpackade och magasinerade... Det smärtar lite att se på, ska jag erkänna, även om det ju är för en väldigt god och fin anledning. Mitt bibliotek känns tomt = mitt liv känns tomt, typ. Framför allt är det lite jobbigt att tänka på att böckerna och jag ska vara skilda åt under så lång tid. Ack, ack, ack.
För är det något jag har förstått de här dagarna efter att jag magasinerat böckerna, är det hur mycket jag faktiskt använder dem i vanliga fall. Jag slår upp saker, läser en rad eller ett kapitel här och där, kollar upp en eller annan detalj, eller bara njuter av att titta på titlarna jag tycker bäst om. Framför allt har jag saknat möjligheten att slå upp favoritcitat/-stycken; det är något jag tydligen gör mycket oftare än jag trott. Flera gånger har jag varit på väg till hyllan för att titta efter hur just den där speciella diktraden löd - och så finns den inte där! Det, mina vänner, är sann skräck. Bibliofilens värsta mardröm besannad. Troligtvis kommer detta att sluta med att jag köper ALLT på e-bok så att böckerna kan följa med mig vart jag än är...
Hörni, jag tycker att vi måste ta och prata om det här med JK Rowlings vuxenbok The Casual Vacancy. Den är ju snart på väg - 27 september - och i veckan som gick annonserade ju även Wahlström & Widstrand att det blir de som ger ut den svenska översättningen lite senare i höst.
Såå - vad tror vi? Va? Va? Va?
Så här skriver förlaget i sin presentationstext:
När Barry Fairweather oväntat avlider knappt fyrtio år gammal hamnar den lilla engelska byn Pagford i chock.Med sitt kullerstensbelagda torg och den historiska klosterkyrkan förefaller Pagford att vara en ren idyll – men bakom den rara fasaden är det ett samhälle i krig. Rika i strid med fattiga, tonåringar i strid med sina föräldrar, hustrur i strid med sina män, lärare i strid med sina elever … Nej, byn Pagford är inte vad den synes vara.Och den tomma stol Barry efterlämnat i grevskapsrådet blir snart källa till den största strid byn någonsin har upplevt. Vem kommer att stå som segrare i det val som utmärks av passioner, dubbelspel och oväntade avslöjanden?The Casual Vacancy är en tankeväckande och oupphörligt överraskande roman, fylld av svart humor. Den är ca 500 sidor lång.
Jaha. Det låter ju lite ... putslustigt, skulle jag nog vilja säga. Lite sådär Damernas detektivbyrå- eller Hundraåringen ... -artat. Det är åtminstone de associationerna jag får. Lite cosy crime-vibbar, fast här veckar det inte finnas något kriminalinslag i plotten. Eller? Hur dör den den Fairweather?
Hur som helst är det helt rätt, och väldigt skönt, att Rowling gör något HELT annat än Potter. Sådär spontant låter The Casual Vacancy inte som en bok för mig - men jag kommer naturligtvis att läsa den ändå, av ren och skär nyfikenhet. Vad tror ni? Blir det succé? Kommer ni läsa?
Troligtvis finns det inget jag kan säga om Eld som ni andra, snabbläsande varelser inte redan har sagt. Det här med att gifta sig drar ner på lästakten kan jag säga, så jag hamnade helt på efterkälken med Eld. Däremot var jag evigt tacksam att jag hade den kvar, för veckan innan bröllopet drabbades jag av influensa och ögoninfektion och var tvungen att ligga platt i sängen trots att jag egentligen var superstressad och helst bara ville springa upp och fixa allt som behövde göras - snacka om att Eld i det läget var gudasänd. Jag laddade ner ljudboken (fick ju inte läsa p g a ögoninfektionen..., men mycket bra inläsning av Julia Dufvenius), och sedan kunde jag skingra tankarna och fördriva tiden i Engelsfors. Det var exakt det som behövdes = något som inte var svårt och invecklat utan bara extremt spännande och bra. Så tack underbara Sara och Mats för att ni gjorde de där trista dagarna så oändligt mycket bättre! Är säker på att jag har er att tacka för mitt snara tillfrisknande..! Nu ansluter jag mig till den enorma blobben av människor som ivrigt och med något lätt desperat i blicken väntar på Nyckeln.
Nu blir det lite lokalpatriotism: den här fina boken har jag köpt för att ta med när vi åker till USA i sommar. Lund av Frida Rundberg. Jag tänker mig att jag ska ha den dels att titta i när jag får hemlängtan (oklart om det botas eller förvärras av den, dock) dels att visa när vi berättar om vår hemstad för de vi träffar.
Att hitta en fin bok om sin hemstad är inte det enklaste - och då är väl ändå Lund flitigare representerat i bokfloran än många andra - men den här gillar jag både till format och innehåll. Fokus ligger på bilderna, som visar både hus, miljöer, butiker, universitetet med institutioner, parker, gator och torg. De flesta bilderna är från centrum men här finns också ett fåtal bilder från byarna runt omkring. Allt ser mycket grönt och harmoniskt ut; av någon konstig anledning har Frida Rundberg valt att inte ta några bilder de där härliga månaderna i början av året då Lund mest är grått och kallt och blåsigt... Är rätt tacksam för det. Det här är Lund som jag vill komma ihåg det. Ska bli kul att höra vad amerikanerna tycker om det!
Just när ni trodde att jag inte hade något mer att säga om bröllopet: jag måste få dela med mig av det som var en av de allra största och bästa och mest oväntade överraskningarna under dagen. Vid middagen läste Boktoka upp den här helt fantastiska, sjukt ambitiösa och roliga dikten / talet som hon knåpat ihop tillsammans med Bokbiten och Johanna på Bokhora. Läs, räkna titlar och förundras!
Livet är en berättelse om både kärlek och mörker men ibland har livet förmågan att även bli sagan om ringen och den vidunderliga kärlekens historia Innan man hittat den man vill leva med kan det kännas som halva liv som att man bär ett pansarhjärta som att man är det enda undantaget den enda som inte funnit kärlekens kemi Man är sagan om prinsessan på glasberget som inte funnit lyckans sällsamma fågel Sen står han plötsligt där mycket mer än en nästan vanlig man En förtjusande man Mannen i dina drömmar och du faller fritt som i en dröm för att vara med honom är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött. Nu har förnuft och känsla sagt sitt En långvarig förlovning är över Den allvarsamma leken kan börja Ett annat liv. Nu har ni sagt Alltid du Till sista andetaget Och vi vill säga Skynda att älska Känn att det är en smula dröm, en smula kärlek Njut av en plats i solen Njut av kärlek, oliver och timjan Njut av ljuvaste dröm och livet deluxe Njut av Amerika på tu man hand Men vi vill inte veta av Utvandrarna eller sista brevet till Sverige Utan vi vill få säga välkommen hem igen.
ÅH! ÅH! ÅH! Tror inte ni förstår hur enormt glad jag blev över detta! Så himla perfekt och mitt i prick.Tack kära gulliga bokbloggarkollegor!
Som jag har längtat efter att kunna skriva den numera klassiska rubriken på ett av mina blogginlägg! Och nu var det äntligen dags: i lördags gifte jag mig med mannen i mitt liv på Örtofta Slott. Bröllopet blev precis vad vi ville ha och mer därtill.
Så nu tänkte jag göra det enda logiska - fira med ett monsterlångt inlägg om de litterära inslagen i bröllopet. När två bibliofiler hittar varandra blir det ju oundvikligen en del sådana... Vintage/sekelskifte, litteratur och kärlek var temat för dagen.
Örtofta slott
Vi hade turen att få en fantastiskt trevlig vigselförrättare som lät oss skriva hela vår vigselceremoni själva, och som ni vet letade vi efter texter att använda. Det svåra där var inte att hitta alternativ, utan att välja. Efter mycken tankemöda och lite beslutsångest valde vi två dikter som lästes upp av olika personer under ceremonin.
I slottsparken finns påfåglar
Den första dikten var William Shakespeare - Sonett nr 116
Den klassiska Let me not to the marriage of true minds admit impediments ... osv, läst både på svenska och engelska. Underbart vacker och dessutom med litterära bonuspoäng i och med att den även figurerar i Förnuft och känsla.
Den andra dikten var Pablo Neruda - Sonett LXIX
Jag älskar den här, så ni får höra hela. Jag hittade ingen svensk översättning, så jag gjorde en egen, fri sådan:
Det kan hända att intet är att vara utan dig att vara utan din rörelse som skär genom dagen som en blå blomma att vara utan din gång senare genom dimman över gatans stenar Att vara utan ljuset som du bär i din hand Det gyllene, som andra kanske inte ser som ingen kanske visste växte som den röda upprinnelsen till en ros Kort och enkelt: jag - utan din närvaro, utan din ankomst, plötslig, eggande, för att röra vid mitt liv - som en doft av rosenbuske, en vindby fylld av vete Ända sedan dess Är jag För att du är Ända sedan dess är du, är jag, är vi Och genom kärleken kommer jag att vara Kommer du att vara Kommer vi att vara.
Min brudbukett
Det fanns också en mängd andra texter som vi tycker om och ville ha med, men som av olika anledningar inte passade i själva ceremonin. Vi satte dem istället i programbladet som låg på gästernas platser vid middagen. Ett helt ok alternativ, och ett schysst sätt att få med dem på ett hörn. Det var både dikter, korta prosautdrag och citat. Bland annat fanns där ljuvliga Sudden Light av Rossetti, några rader ur Hjalmar Söderbergs Förvillelser, en förkortad version av Crowleys Astray in her Paths och en hel del annat smått och blandat.
På bordet vid middagen fanns utöver de sedvanliga bordsdekorationerna i form av blommor, ljus och annat även de bedårande små konfettihjärtana som jag hittade under mina alldeles för många långa timmar på Etsy.com. Hjärtana är stansade ur gamla böcker av allehanda sorter och hade både bilder, text och noter.
Utsikt från slottet mot slottsparken
Efter middagen förflyttade vi oss till slottets magasin där vi åt bröllopstårta och dansade brudvals till en klassisk låt:
Delar av bokbloggarmaffian fanns på plats bland gästerna och jag tror att åtminstone de förstod charmen med att dansa till just den istället för något mer traditionellt :)
En annan sak som var ganska fab, var att vi i vår bröllopssvit hade ett helt eget biblioteksrum. Det visste vi inte om att vi skulle få, men det kändes tryggt och hemtamt. Jag menar, kolla, sådär har vi det väl i hembiblioteket allesammans, eller hur ...? Kan säga att slott + slottsbibliotek sattes upp på önskelistan efter det där. Och ja, vi passade naturligtvis på att ta bröllopsporträtt framför hyllorna (men de spar vi ondskefullt nog helt för oss själva).
Så - åh. Åh. Sammantaget var det en alldeles, alldeles underbar dag. Det var svårt att slita sig och åka hem till sitt något mindre glamourösa vardagsliv (som just nu mest består av stress inför den förestående flytten). Men jag är SÅ glad och nöjd över allt vi fick vara med om! Och jag är så nöjd och glad över att ha hittat en man som inte bara går med på utan också gillar lika boknördiga saker som jag själv!
Men hallå, hörni! Varför är det ingen som har sagt att paret Ajvide Lindqvist kommer ut med en barnbilderbok i september? Eller har ni sagt det och jag har missat det?
Anyhoo, om ni också har missat det så upptäckte jag nyss: i september kommer John Ajvide Lindqvist och Mia Ajvide ut med boken Sulky och Bebbe regerar okej på Bonnier Carlsen. John har skrivit och Mia har tecknat.
Av den lätt surrealistiska bokvideon nedan tror jag vi kan utesluta att paret Ajvide Lindqvist helt har lämnat sin tidigare stil bakom sig. De ser lite ruggiga ut, de där Sulky och Bebbe. Och åtminstone i mina vuxenöron låter det de har för sig lite som en olycka som väntar på att hända. Lovande, med andra ord! Ska bli mycket spännande att se, detta.
I eftermiddag ska jag och mannen ge oss ut på en tämligen seg tågresa och imorgon blir det en likaledes seg retur - men det gör ingenting, för jag ska läsa vidare i Eld! Spännande, spännande! Jag har läst ett par hundra sidor, och hittills känns det som en mycket värdig uppföljare till succé-Cirkeln.
Har även med mig nya numret av tidningen Skriva, där det bland annat finns skräckskrivarreportage. Ser fram emot att läsa det också!
Kunde jag nu bara se lika stylish ut under resan som kvinnan här nedan, så vore väl allt perfekt ... Bilden är f ö hämtad från bloggen French Wedding Style, som jag föga överraskande gillar... Här kan t ex vintagebrudklänningsfashionistan se Claire Pettibones nya kollektion - som vanligt sjukt snygg!
