28 april, 2011

Arg, argare, argast

Jag har nog aldrig mött en berättare som är så arg som huvudpersonen i Virginie Mouzatsroman Ingen riktig kvinna. Hon har alla taggarna utåt, hela tiden, och meningarna smattrar fram som anklagelser över boksidorna. I brevform berättar hon om hur hon levt hela sitt liv som ett slags missanpassat neutrum, varken man eller kvinna.

Att det blev så beror på att hon föddes utan äggstockar, fick äta mediciner för att framkalla något slags pubertet, och blev senare dessutom tvungen att operera bort livmodern på grund av sjukdom. Nu är hon tom, ett skal. Hon ser ut som en kvinna, hon ser till och med väldigt bra ut, men hon håller sig på avstånd från resten av mänskligheten och upplever inte att hon hör till. Hennes vackra men ofruktbara kropp bär hon som en rustning, en mur mot omvärlden. Hon har inte heller några barn. Hon är inte intresserad, har aldrig velat ha några. Detta blir ytterligare en sak som hon upplever skiljer henne från andra.


Ingen riktig kvinna tar upp oerhört intressanta och viktiga frågor. Jag tycker alltid att det är spännande att läsa om människor som på ett eller annat sätt avviker från de könsnormer som samhället sätter upp, och det är därför med stor nyfikenhet jag tar mig an Mouzats bok.

Men ändå stämmer det inte riktigt den här gången. Hur intressant ämnet än är, har jag svårt att få grepp om huvudpersonen. Hon är mest bara så fruktansvärt arg. Dessutom uppehåller hon sig en stor del av tiden vid sådant som jag tycker känns ovidkommande för kärnan i berättelsen. Det känns också som att hennes problem inte främst beror på att hon inte är en "riktig kvinna" - hon har så många andra issues att frågan om vad som är kvinnligt eller inte lite grann hamnar ur fokus. Jag tror att hon hade haft rätt stora problem, och nästan lika mycket ångest/aggressioner även om hon haft fungerande kvinnliga organ.

Så mjae. Ingen riktig kvinna blir ingen fullträff för mig. Det finns andra böcker som berör liknande problematik på ett mer läsvänligt och utförligt sätt; ett exempel är Jeffrey EugenidesMiddlesex.

Andra som också har läst & tyckt till om Ingen riktig kvinna: Fiktiviteter, Boktoka, Bokmania,Bokstödet och Bernur.

Tack till Sekwa för recex!

3 kommentarer:

a-lo sa...

Asså, nu har jag inte läst den här, men håller precis på med Igelkottens elegans och tänker att portvakterskan i den minsann påminner om den arga kvinnan. Hon är rätt förbannad hon också. Något av ett trade mark för Sekwa?

Calliope sa...

Njae, men möjligen är franska kvinnor generellt sett argare än andra? Jag tänker mig att man lätt drabbas av lågt blodsocker om man som de lever på baguetter, vin och cigaretter - och då blir man arg :)

Emmas Bokhylla sa...

Later som en bra story, synd att den inte verkade halla hela vagen.