Det är mycket engelska detektiver den här veckan. I spåren av Sherlock Holmes följer Sir Maurice Newbury, som i The Osiris Ritual, uppföljaren till The Affinity Bridge, får en gruvligt grimaserande mumie på halsen.
Det hela tar sin början på tjusiga Albion House, där Lord Winthrop har anordnat mumieparty; hans Egyptenexpedition är avslutad och nu ska fynden visas upp för gräddan av Londons societet. Sensationella syner utlovas - och fås. När Lord Winthrop öppnar mumiekistan, kvällen huvudattraktion, visar den sig innehålla en man som av allt att döma mumifierats levande. Både mumien och kistan är fylld av mystiska inskriptioner som man aldrig sett maken till och inte heller kan tyda. Det står klart att Lord Winthrops expedition hittat något makalöst.
Strax efter partyt kallas dock Sir Maurice tillbaka till Albion House, men då kommer inbjudan från polisen. Det har varit inbrott i huset och ett lik har hittats bland de förstörda fynden från expeditionen. Sir Maurice, som samtidigt utreder försvinnandet av en fd agent, anar ett samband. Lord Winthrop tycks ha fått med sig något långt viktigare och mer värdefullt från Egypten än någon kunnat ana. Något som uppenbart är värt att döda för...
Varför görs inte den här typen av tjusiga omslag i Sverige? Det syns inte här, men The Osiris Ritual glittrar i blått och har små hieroglyfer överallt. Fancy!
Jag läste The Osiris Ritual över nyårshelgen och hade knappast kunnat önska mig bättre sällskap. Det här är perfekt avkoppling, ett klassiskt engelskt mysterium med en tvist; George Manns London är förvisso 1800-tal, men rymmer också en hel del drag från steampunk-genren. Här finns underliga uppfinningar, gammaldags robotar och udda, gasdrivna fordon. Låter det skumt? Det är det kanske, men det funkar utmärkt. Det är underhållande och spännande, och samtidigt såpass smart att man tvingas klura en hel del. Jämfört med seriens första del, The Affinity Bridge, är The Osiris Ritual bättre sammanhållen och snyggare utförd. Berättelsen har mer flyt och en roligare grundidé. George Mann har lärt känna sina romangestalter och kan nu utnyttja dem till fullo. Både opiumrökande Sir Maurice och hans självständiga assistent Veronica Hobbes är den typ av huvudpersoner man gärna umgås med under lång tid, så jag ser redan nu fram emot The Immorality Engine som kommer i höst. I den hoppas jag på ännu mer av det sena 1800-talets London, komplett med dimmiga gränder och onda skurkar som dumpar lik i Themsen.
Martina gillar också Sir Maurice!
4 kommentarer:
1800-tal, steampunk, mumier & mord. Oemotståndligt låter det! Tack för tipset :)
Aldrig hört talas om steampunk, vad menas? Boken låter spännande och annorlunda. Är det en nyutgiven bok eller skrevs den för längesen? Du märker, jag är totalt lost! :-)
The Osiris Ritual är helt nyskriven. Steampunk är ett slags science fiction/fantasy som utspelar sig i historisk tid, ofta viktoriansk, men som till skillnad från den vanliga historiska romanen också tar in påhittade element i berättelsen. Det gäller då främst den tekniska utvecklingen; böckerna leker med tanken hur det skulle ha sett ut om den tidens tekniska utveckling gått lite annorlunda - t ex hur skulle det ha varit om de hade haft robotar på drottning Victorias tid?
Låter det skumt? Lite kanske. Men det är oftast fantastiskt roligt att läsa. De bästa författarna får det syr ihop sömmarna mellan fantasi och verklighet så bra att det är ett rent nöje att läsa deras berättelser. Det är historiska romaner, men med en twist, en extra krydda.
Skicka en kommentar