På bokbloggarnas tio i topp-lista

Rolig start på mässan: Cison rankar tio i topp på bokbloggar och Calliope Books hamnar på sjätte plats. Kul! Och vilket fint sällskap, sedan!

Se hela listan här.

På väg till bokmässan!

Är - i likhet med större delen av min bekantskapskrets och mitt Twitterflöde - på väg mot bokmässan i Göteborg, nu äntligen! Peppen närmar sig i vanlig ordning episka proportioner, även om det faktum att Knausgård har ställt in sin medverkan, gör att ett av mina mest ivrigt emotsedda seminarier vips har försvunnit.

 

Årets mässa slår också rekord i att krocka programpunkter; sett till antalet är det faktiskt färre programpunkter jag vill se i år än det brukar vara, men de jag vill gå på ligger nästan undantagslöst samtidigt. Jag kommer utan tvekan att drabbas av grotesk beslutsångest när jag står där på mässgolvet och väljer mellan superbra seminarium ett eller superbra seminarium två eller ... Nåväl, det löser sig.

Några snabba, så här i sista stund - häng gärna på och svara själv i kommentarerna eller på din egen blogg (länka i så fall gärna så att vi hittar dig):
Vad läser du på, eller på väg till, mässan? Bea Uusmas Expeditionen. Riktigt bra så här långt!
Vilka montrar besöker du alltid på mässan? Många! Men English Bookshop och Sf-bokhandeln är två av klassikerna.
Mest oväntat på årets mässa? Jag skapar chockvågor i bokbloggs-/nagellacksmaffian genom att annonsera att mina naglar i år kommer vara omålade.
Vilka seminarier ser du mest fram emot? Helenas skräckseminarium och Mattias Boströms Sherlock-seminarium! Drömmer fortfarande lite om det där inställda med Knaus också.
Vad ska du göra på mässan? Dels jobba, dels roa mig. Gå på mingel! Live-lyssna på podcasts, bland annat Pia Printz m fl i Horunge. Ha bokfrukost med Breakfast Book Club. Se intellektuell ut. Boknörda mig. Listan är oändlig.
Ser enormt mycket fram emot att träffa alla andra bokbloggare, kollegor, vänner och andra på middagar, mingel och bloggträffar!
Vi ses i Göteborg!

Med vetskap om hur mässan brukar vara, kan det bli svårt att hitta tid att blogga, men du kan alltid följa mig på Twitter!

Bokcirkla med Litteraturhus Lund

Kolla, kolla! Med start 1 oktober blir det författarledda bokcirklar på Litteraturhus Lund (på Gleerups) i höst. Man kan välja olika teman: lyrik, serier, biografier och skräck. Så himla trevligt!
Klicka in på Litteraturhus Lund för att se alla cirklar och anmäla er!

Skräck i jobbväskan

Om jag kunde motstå de grymt snygga anteckningsböckerna i retrostil på Pocketshop? Självklart inte. Föga överraskande föll jag för den med skräckomslaget. Den bor nu i min jobbväska där den följer med mig ut på uppdrag och möten. Finfint!

Calliope på besök i Harry Potter-land

"Det var väl bra att du äntligen fick komma hit nu då, eftersom du har pratat om det här stället ända sedan det öppnade", anmärkte maken lite trött när vi som sista anhalt på sommarens Floridaresa stannade till på Universal's Islands of Adventure i Orlando. Och jaaa! Det var väldigt bra! Med något lätt maniskt (ok då, helgalet) i blicken sprang jag glatt in genom porten till The Wizarding World of Harry Potter.

Harry-delen av parken består av en bit av Hogsmeade med restauranger och butiker, Hogwarts-slottet samt de två berg- och dalbanorna Ride of the Hippogriff (snäll och barnvänlig) och Dragon Challenge (allt annat än snäll).

Jag hade hört rykten om tvåtimmarsköer för att få åka huvudattraktionen Harry Potter and the Forbidden Journey, som är en tur på Hogwarts, så vi sprang dit först. Vägen (köerna) går in genom växthusen med magiska plantor, rakt in i slottet, där man i extremt sparsam belysning leds i kringelikrokar genom inredda salar och rum som faktiskt verkligen får det att kännas som att man klivit in i filmerna.

Man passerar bland annat Gryffindors uppehållsrum, Defense Against the Dark Arts-klassrummet och Dumledores kontor. Väggarna har tavlor som rör sig och via skärmar pratar Dumbeldore, Harry och de andra (skådespelarna ur filmerna, that is) med besökarna. Och i en av korridorerna sitter Sorteringshatten och håller monolog. Det är en underdrift att säga att jag blev tämligen uppspelt ...

Alltsammans är designat för att man långsamt ska ta sig framåt i ringlande, evighetslånga köer, men eftersom det var lågsäsong när vi var där, var det bara att gå in. Jag var överlag väldigt tacksam att vi slapp de värsta köerna, för själva åkattraktionerna är jättekorta och jag tror inte att de hade känts så värst skojiga om man tvingats vänta jättelänge för att åka i typ 3 minuter.
Innan man går in kan man lyssna på grodkören också.

Anyhoo, väl inne, stiger man på ett slags berg- och dalbaneliknande sak som för en vidare genom slottet i halsbrytande fart, med massor av ljus och ljud och figurer och 3d-animationer och effekter. Så himla roligt - men alldeles för snabbt över! Det hann knappt börja innan det var över och man lätt vimmelkantig skickades rakt in i butiken Flich's Emporium där man erbjöds köpa allt från Harry-kläder till Hedwig-ugglor och elevhemsmuggar och halsdukar och ... ja, allt.

Jag fastnade för en filt med elevhemstryck till det facila priset av 500 kr men besinnade mig. Maken blev Gulle-maken när han köpte en t-shirt med Hogwarts-tryck åt mig. Passade också på att gulla lite med en viss bok.

Vi fortsatte ut genom Hogsmeade, åkte de båda andra berg- och dalbanorna och besökte butikerna Zonko's och Honeyduke's, där man naturligtvis hittar skämtsaker, trollerilådor, chokladgrodor och Bertie Bott's Every Flavour Beans.

Jag köpte inget godis, utan satsade istället på en trollstav från Ollivander's, där man slussades in i smågrupper och fick se en liten scen spelas upp om att "the wand chooses the wizard", och sen får man gå in i butiken och köpa sin egen. Jag valde en kopia av Fleur Delacours stav efter mycket om och men (fick en kris när jag skulle försöka välja en av alla som fanns att välja på).

Utöver Honeyduke's, Zonko's, Ollivander's och Filch's Emporium, är de andra butikerna i Hogsmeade bara fronter och skyltfönster. Man kan inte gå in eller handla där, vilket är jättesynd! Jag hade till exempel gärna gått in både i bokhandeln som skyltar med Gilderoy Lockharts böcker och i sportbutiken intill där ett quidditch-set ligger och rasslar fastspänt i sin låda. Och jag skulle gärna ha köpt flera av sakerna som bara var rekvisita, t ex de käcka katterna i skylten hos Zonko's.

Men vi tröstade oss med att äta en överraskande välsmakande lunch och god pumpkin juice på Three Broomsticks, som är jättefint inredd, och efterföljande öl på Hog's Heads Pub. Ölsorten Hog's Head är tydligen specialgjord för just den puben och kan bara köpas där. God var den, hur som helst. Det stora huvudet på väggen bakom bardisken grymtade trivsamt och rörde på sig medan vi väntade på våra öl.

Jag testade min nya trollstav men verkade inte ha fått in rätt knyck med handen för glaset fortsatte att vara halvfullt istället för att magiskt fyllas på.

När den var uppdrucken och jag hade gått några extravarv för att försäkra mig om att jag inte hade missat någon enda liten sak, vinkade vi till sist adjö till Harry-land och gick vidare till Dr Seuss Landing, en annan del av Universals park som också rekommenderas varmt. På det hela taget var det en jätterolig dag och ett besök som är väl värt att göra för alla Harry-fans, men försök om möjligt att åka under lågsäsong för annars kommer du ofelbart få tillbringa mesta delen av tiden i kö. Och ju färre folk där är desto lättare blir det ju att leva sig in i fantasin att man faktiskt befinner sig på Hogwarts ...

Till makens stora glädje tänker jag nu istället börja tjata om att vi ska åka hit. Det var ju en av de få sakerna som kändes fel med The Wizarding World of HP på Universal, att den låg i USA. Harry är ju så extremt engelsk, så att se det på rätt sida Atlanten torde vara ännu bättre! 

På besök hos Hemingways katter i Key West

Jag fortsätter blogga ifatt de litterära delarna av sommarens Florida-resa, och eftersom det är Caturday: besök på The Ernest Hemingway Home & Museum i Key West. Här bodde Hemingway från 1931, och här finns idag släktingarna till hans 6-tåiga katt Snowball. 40–50 katter bor på museet, varav ungefär hälften är 6-tåiga som Snowball. Jag skulle ljuga om jag sade att kom dit för Hemingways skull - han var mer bara en bonus ... 

Det flotta huset omges av en synnerligen prunkande trädgård med palmer, bananträd och allehanda andra exotiska växter. Katterna går fritt på området och man träffar på dem precis överallt. 

Inne i huset kan man fortfarande se en hel del av Hemingways möbler. Eftersom de är, tja, museimöbler, är de avspärrade så att ingen råkar sätta sig på dem. Vissa har dock frikort och sitter eller ligger precis där det passar dem. Här ser vi till exempel hur Hemingways säng används på ett ståndsmässigt sätt. 

Ute i trädgården står det små katthus lite varstans. Har man tur och kikar in, är någon hemma. 

Kattspetsgardiner! Kanske inte vad man förväntar sig att hitta hemma hos machomannen. Om motsvarande fanns där på Hemingways tid också, är oklart. Men fiiiina var de. Skapade starkt habegär hos denna besökare. 

I det lite mindre gårdshuset hade Hemingway sin skrivarstuga. Den gav kraftiga Jan Guillou-vibbar, tyckte jag, med jakttroféer på väggarna, skrivmaskin och reseminnen. 

Katterna håller också ordning på besökarna. Här har vi en kisse som arbetar på glasmontern på andra våningen och ser till att Hemingways alla prylar är i säkert förvar. Om man petar, blir man kärleksfullt biten i fingret. (Och sen följer en lång gosestund, men det är ju en helt annan historia. Vi håller oss till den där kissen är en tuff vaktkisse.)

Katternas burhus ute i trädgården är naturligtvis modellerat på huvudbyggnaden. Mycket tjusigt. 

I bokhandeln kan man naturligtvis köpa en massa Hemingwayböcker och -prylar och en ruggig massa kattsaker. Katterna som arbetar i butiken tar sin uppgift på stort allvar och ser till att sprida ut sig bland hyllorna. Vissa av dem ser man knappt förrän man stoppar in handen för att plocka åt sig något. 

Och när man tröttnat på museibesökare och litteratur? Tja, då somnar man helt enkelt på ett sött sätt i kattlådan.

Books and Books i Miami

Boknörd på semester i Miami? Då ska du absolut försöka hinna med ett besök på Books & Books! De har flera filialer i staden, men huvudbutiken ligger på Aragon Avenue, en tvärgata till shoppingstråket Miracle Mile i stadsdelen Coral Gables. Både beskrivningen i vår guidebok och butikens egna på nätet fick det att låta som om butiken mest skulle ha böcker med lokalanknytning till Florida, men så var inte fallet. Books & Books visade sig vara en stor, fullsorterad, superfin och extremt inbjudande bokhandel.

Butiken ligger i ett hästskoformat hus kring en lugn och grön innergård. I portvalvet vid entrén finns tidningsavdelningen samt en bar, där man antingen kan sitta vid disken eller ta med det man köpt in på gården till borden. På gården hålls med täta mellanrum både författarframträdanden och små konserter.

Själva butiken är uppdelad på flera smårum i huset som omger gården. Vissa av rummen är "vanliga" bokhandelsrum med hyllor överallt från golv till tak (och biblioteksstegar!!), medan de som anknyter till caféet längst in i lokalen, även har bord och stolar. De serverar både kaffefika och vanlig lunch-/middagsmat, och man sitter alltså mitt bland hyllorna och äter. Hur trevligt är inte det!! Vi var där tidigt på förmiddagen, så ännu var de flesta borden tomma, men det är såvitt jag förstår det annars ett välbesökt ställe.

Butiken har utöver ett stort bassortiment, även väldigt mycket fina konst-/design- och fotoböcker. Vill du köpa en fin/rolig/annorlunda coffetablebook är det här rätt ställe att leta på. Urvalet är, både på den avdelningen och i övrigt, mycket bra - jag tappade rätt snabbt räkningen på alla nya titlar jag hittade som jag ville ha.

Det är överlag en väldigt flott och välstädad, välordnad butik; allt är fint uppställt, sorterat och exponerat. Mycket inbjudande och bläddervänligt! Ett plus också för personalen som var glad och vänlig och i stor utsträckning bar Hawaiiskjortor. Sånt piggar alltid upp.

Mycket trevlig barnboksavdelning - check!
Mycket trevligt kringsortiment med bland annat kalendrar, anteckningsböcker, kort och litterära t-shirts - check!

Så kort sagt, en jättefin, oberoende bokhandel som är väl värd ett besök!
Kolla Books & Books webb för t ex författarbesök, sortiment och öppettider.

Söndagsgäst: Mattias Boström

Idag säger vi hej & hjärtligt välkommen till Mattias Boström  som gör ett stopp hos Calliope Books på sin bloggturné!  Mattias Boström är aktuell med den populärhistoriska berättelsen ”Från Holmes till Sherlock”, en 514 sidor lång bok om Sherlock Holmes-succéns utveckling från 1880-talet fram till idag. Om hur gentlemannadetektiven Holmes genom decennierna omskapats till det udda geniet Sherlock.
Föga förvånande passade jag naturligtvis på att fråga om hur det egentligen låg till med Conan Doyle och spiritismen. Enjoy!

Varför trodde Conan Doyle på andar?

Det var strax före sekelskiftet och spiritismen låg i tiden. I takt med att de organiserade religionerna alltmer började förlora greppet om sina anhängare drogs människor till den nya trenden: att få kontakt med andar och bevisa livet efter döden. Det var en innegrej. Men framförallt var spiritismen en rent vetenskaplig tro. Den hade utvecklats under de senaste fem decennierna. Det var en tid då medicinska och psykologiska experiment visade att exempelvis hypnotism fungerade, att en människa kunde få kontroll över någon annan. På motsvarande sätt utfördes vetenskapligt kontrollerade experiment för att forska inom spiritismens område. Hur kunde man hundraprocentigt bevisa att bordsknackningar och svävande bord inte var något hokuspokus? Och hur kunde man i så fall med hjälp av medier på bästa sätt få kontakt med sina döda anhöriga?

En grupp vetenskapsmän i Cambridge hade bildat The Society for Physchical Research för att undersöka övernaturliga fenomen – tankeläsning, synskhet, hemsökta hus och syner i dödsögonblicket. I gruppen ingick både spiritister och sådana som intog en skeptisk eller kritisk hållning. Conan Doyle var en vetenskapens man, utbildad till läkare. Han noterade spiritismens framgångar och han var nyfiken på det övernaturliga och skrev gärna noveller om det, men han trodde inte på det. Men som så många andra i umgängeskretsen deltog han i seanser, det var ett vanligt kvällsnöje och man behövde bara läsa instruktionerna i tidskriften Light för att få veta hur man skulle gå tillväga steg för steg. Det var något som det gifta paret Conan Doyle och deras middagsvänner kunde roa sig med. Inte heller seanserna fick dock Conan Doyle att tro på andarnas närvaro.

Det skulle krävas trettio år och ett världskrig för att få Conan Doyle på andra tankar. I sviterna av de tragedier som drabbade familj och släkt under första världskriget blev Conan Doyle troende spiritist. Det handlade dock inte främst om en tro utan om en vetskap – och en vetenskap. Det var först när han såg ovedersägliga bevis på att kontakten med andar verkligen fungerade som han gav sig hän åt spiritismen. Vetenskapsmän kunde inte ha fel. Och han ville inte acceptera att hans son och bror var borta för evigt.

Conan Doyle blev spiritismens största affischnamn. Under det tidiga 1900-talet var han en av Storbritanniens mest kända personer. Och när han gick ut och offentligt meddelade sin nya mission blev han snabbt spiritismens viktigaste person i hela världen. Många andra berömda män och kvinnor fanns med i rörelsen, men ingen kunde nå ut på samma sätt som den skicklige debattören och författaren Conan Doyle. Han fick utstå en hel del kritik för sin övergång till spiritismen, inte minst när han skrev en artikel om några småflickors fotografier på älvor, vars äkthet han inte betvivlade utan fullt ut ville visa existensen av dessa naturväsen. Fotografierna visade sig många decennier senare mycket riktigt ha varit en bluff, gjord med hjälp av bilder som klippts ur en tidskrift.

Under 1920-talet gick alla Conan Doyles intjänade pengar till att finansiera det spiritistiska missionerandet. Han reste runt i världen och höll föredrag. Och i London drev han en spiritistisk bokhandel. Pengarna som han behövde tjänade han bland annat på att då och då skriva en Sherlock Holmes-historia. Han skrev även en lång rad verk om spiritismen, de flesta av dem finns även på svenska. Och hans hjälte professor Challenger (känd från En försvunnen värld, där han hittar levande dinosaurier på en höglandsplatå) fick i en berättelse se sig förvandlad till troende spiritist.

Conan Doyle vågade dock aldrig omvända Sherlock Holmes till spiritismen. Men det var antagligen inte särskilt långt borta. Vid ett tillfälle under Conan Doyles Skandinavienturné 1929 frågade en svensk journalist: ”Vad tror ni Sherlock Holmes skulle säga, om han ställdes ansikte mot ansikte med ett spiritistiskt fenomen?”
Conan Doyle log nu för första gången under intervjun, pekade på sitt hjärta och sa: ”Sherlock Holmes, han är ju ett stycke av mig själv. Tror ni då inte att han med användande av allt sitt skarpsinne skulle se på fenomenen med samma ögon som jag? Jag vet det.”


Det här är det sjätte gästbloggsinlägget på Mattias bloggturné. Hela turnéschemat finns
på http://www.mattiasbostrom.se/bloggturne. Du kan även hitta Mattias på Twitter.