Jag var deppig.
Jag köpte böcker.
Det kändes bättre.
Hm. Att jag använder böcker som verklighetsflykt/snuttefilt/belöning/muta (välj själv lämpligt alternativ) är ingen nyhet, men idag blev det så tydligt att jag vart tvungen att skratta lite åt mig själv. Lätt uttråkad och anti efter en seg tågtur anlände jag till Göteborg, tänkte mörka tankar, funderade på vad jag skulle göra medan jag väntade på anslutningsbussen, bara råkade gå förbi SF-bokhandeln - och vips, så hade jag en fylld påse i handen. Och var på mycket bättre humör än jag varit innan. Vem sade att man inte kunde köpa sig lycklig? Inte jag i alla fall.
Nu väntar tre fina, nya titlar på mig: Kate Mosses The Winter Ghosts, Patricia Briggs Cry Wolf och Nene Ormes Udda verklighet.
Lyckan är aldrig längre bort än närmaste bokhandel. Det känns tryggt.
9 kommentarer:
"Lyckan är aldrig längre bort än närmaste bokhandel." Det var nog det finaste och sannaste jag hört på länge. Mitt nya devis tror jag.
Håller med boktoka, det där ska bli mitt nya motto! :)
(Mycket bekant beteende det där förresten)
Jag känner igen mig i din beskrivning Calliope...:)
Jag håller fullständigt med Boktoka. Jag känner mycket väl igen mig...fast jag klickar hem böckerna istället.
så sant... o det skall bli intressant att höra vad du tycker om Cry wolf sedan
Vilket citat! Skönt att höra att du piggnade till också.:-) Nu är det inte långt kvar till det stora äventyret! Tänk på det när du behöver piggas upp!
"Lyckan är aldrig längre bort än närmaste bokhandel". På pricken rätt! Ett citat värt att komma ihåg! =)
Det var tamejfan det finaste jag hört se´n jag konfirmerades;-)Instämmer till 700%!!(och dina inledande rader skriver jag under på till ännu fler %...)n
Fint att höra att jag inte är ensam om min last! :)
Jag tänker mig att läkare åt såna som oss skulle kunna skriva ut presentkort på böcker istället för recept på lyckopiller.
Skicka en kommentar