Jag kapitulerar omedelbart

Jag var ett ufo i grundskolan. Lyckligtvis hade jag ett fellow ufo, annars hade det varit total misär. Nu var vi istället två stycken svartklädda med konstiga bandnamn på tröjorna och höga kängor, och då kändes det åtminstone lite mer ok.

När jag läser Sanne Näslings nyutkomna debut Kapitulera omedelbart eller dö kastas jag genast tillbaka till min egen högstadietid. Bokens tonårstjejer Lovely och Mary är precis lika akward som jag och min vän var, och lika tätt sammansvetsade. Med grym humor och ett alldeles eget språk, fullt av referenser som bara de förstår, skapar de eget utrymme och räcker fingret åt alla andra.

Sanne Näsling skriver snabbt, smart och vansinnigt kul. Beskrivningarna är lika oväntade som träffande. Jag skulle vilja välja ut någon favorit och citera den, men det är svårt eftersom det finns så många. Men så här kan det låta:

"Jag och Carl-Johan fikar. Jag har lila nagellack (shade: promiscuous plum) och handsvett.

Vi är på ett café där alla har kofta och tygpåse. Jag tror att det här skulle kunna bli som ett tredje hem för mig, efter Stadsbiblioteket."

Visst är det perfekt i all sin enkelhet? På en mening förstår man exakt vad det är för sorts café, på två förstår man väldigt mycket om Mary. Och ja, det ska erkännas: identifikationen är total. Låt oss inte räkna hur många gånger jag själv har tänkt ungefär likadant.

Hade jag varit tonåring hade jag avgudat Kapitulera omedelbart eller dö. Förmodligen hade den blivit en bibel, som jag läst om och om igen medan jag drömde om hur det skulle vara att träffa Lovely och Mary (ungefär som de själv drömmer om att träffa Håkan Hellström m fl). I vuxen ålder blir den ingen bibel, men väl en total favorit. Jag tänker tokrekommendera den till alla youngsters jag stöter på.

Jonas Hassen Khemiri. Observera händerna och läs vidare.

Innan ni kastar er ut för att köpa Kapitulera omedelbart eller dö i present till närmaste emo-tonåring, måste ni läsa det här också:

"Idag var Jonas Hassen Khemiri på besök i skolans aula. Han är författare så han skulle prata om en bok han hade skrivit. Alla ställde skitdumma frågor (typ om han var bög).

Det var inte ett bra sätt för mig att träffa honom på.

Om jag skulle träffa Jonas på ett bra sätt (till exempel en natt när det regnade stilla och gatlyktorna kastade långa skuggor över asfalten) skulle jag fråga:

Vilket är ditt favoritord?

Då skulle han tveka och säga:

Shit. Får jag bara välja ett?

Och jag skulle svara:

Ja.

Då skulle han säga:

Okej. Då tar jag mandelträd.

Han skulle titta på mig och jag skulle titta på honom. Sen skulle han ångra sig, vifta med sina graciösa händer och ropa:

Nej, jag vill välja något annat!

Jag skulle bara le och Jonas skulle sucka:

Men åh! Det är så svårt ju!

Sen skulle han fråga:

Ditt favoritord?

Och jag skulle svara:

KAORDISK

Han skulle tänka länge och fråga:

Vad betyder det?

Och jag skulle svara:

Look it up and think of me."

Kapitulera omedelbart eller dö ges ut av Rabén & Sjögren.

Läs också vad andra tycker om boken: Bokhora, En bok om dagen; SVD, DN.