Men så är han på smekmånad i Paris med sin fru, där han hittar en fin gammal väska i en antikaffär. Frun köper väskan i present åt Rory. När han långt senare öppnar den för att använda, visar den sig innehålla ett manuskript. Ett bra sådant. Ett sjukt jäkla bra manuskript. Ett bortglömt manuskript, som han skulle kunna publicera som sitt eget utan att någon märkte något ...
The Words var en underhållande film, inget att gå i taket över men ändå helt ok. Needless to say, gillade jag både de nutida och gamla Parismiljöerna. Den har kanske ett lager för mycket i plotten, vill gärna göra en twist mer än vad som egentligen hade behövts, och jag är inte säker på att alla trådarna riktigt går att få ihop i slutet. Men själva grunden, huvuddelen av filmen, är en helt ok historia om skrivande, samvete och drömmar. Köp popcorn & se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar