I Vad de döda vet leder en bilolycka till ett lika oväntat som spektakulärt avslöjande; kvinnan som kört den ena bilen hävdar i förhör att hon är ”en av systrarna Bethany”. Alla som är gamla nog att ha varit med på 70-talet förstår omedelbart vidden av vad hon säger – systrarna Bethanys försvinnande 1975 var ett av de mest uppmärksammade kriminalfallen någonsin. Trots att alla tillgängliga resurser användes, hittade man aldrig de två flickorna. Men nu, trettio år senare, hävdar den främmande kvinnan alltså att hon är en av dem. Hon säger sig kunna förklara för polisen vad som hänt, men vill inte att hennes identitet blir känd.
Upplägget i Vad de döda vet är spännande och inledningen är stark. Men tyvärr går Lippman lite vilse på vägen. Hon har svårt att hålla fokus och i långa stycken bara fortsätter berättelsen utan att så mycket händer. När upplösningen väl kommer känns den inte heller hundra; den är förvisso dramatisk men blir i boken ändå bara hastigt återberättad.
Betyget blir därför ett halvljummet mjä. Här finns en bra historia i botten, men den slarvas bort. Det är synd på så rara ärtor. Mitt tips blir därför att istället läsa Catherine O'Flynns sjukt bra debutroman Händelser vid Green Oaks galleria. Liknande plot, men tusen gånger bättre genomförd.
Passa också på att besöka Laura Lippmans hemsida – en diskret påminnelse om du har glömt hur internet såg ut på 90-talet.
3 kommentarer:
Om du gillar försvinnande och vill ha ett boktips så rekommenderar jag: "Utan ett ord" av Linwood Barclay
Trevlig läshelg!
Jag har en gammal (japp, från 1965) ungdomsdeckare hemma som heter En dam försvinner av Ann Mari Falk. Den borde ju vara något för dig! Minns inte om jag själv gillade den dock. Kanske borde läsa om när jag tänker efter..
Har fått Barclay tipsad till mig från alla möjliga håll nu, så jag förstår att det är något jag borde ta tag i... Nästa tur till biblioteket, kanske?
Och En dam försvinner tycker jag låter som en klassisk, trevlig bok. Sommarläsning?
Skicka en kommentar