Ensamhet i klurig förpackning

Anne Duval är ensam. Ohjälpligt, förtvivlat ensam. När det blir fredag eftermiddag och kollegorna på arbetet en efter en smiter iväg till familj, vänner och älskare, dröjer sig Anne kvar på kontoret och försöker samla mod för den annalkande helgen.

På lördag förmiddag går hon runt i kvarterets butiker och köper ingredienser till en middag som hon vet att hon aldrig kommer att tillaga - hon väntar inga gäster. Inköpen gör hon enbart för att åtminstone en stund kunna lura sig själv att hon hör till, att hon är som alla andra. Att någon väntar på henne där hemma.

Anne ljuger till och med för sin egen sjuka, åldriga mor och säger att hon träffar en man. Hittar på en styvdotter, utflykter, resor, aktiviteter.

Till slut brister det: Anne sätter sig i bilen och kör. Det spelar ingen roll vart hon hamnar, hon vet bara att hon måste bort från sitt tomma liv.

När jag läser Dominique Dyens roman Smitning vet jag först inte vad jag ska tro. Beskrivningen av Anne är stolpig och klumpig, fylld av klichéer. Men så läser jag en bit till, och dras allt mer med i texten. Framför allt är det skildringen av Annes ensamhet som fångar mig - hon är så isolerad att det gör ont i hjärtat och det är omöjligt att inte känna en viss ömhet för henne. Samtidigt förstår man att hon nog inte är den mest pålitliga av berättare; det finns detaljer i historien som man genast sätter frågetecken för.

Sedan dyker Doktor Kretz upp och berättarperspektivet skiftar. Kretz är psykiatriker och skriver på ett romanmanus, där han baserat den kvinnliga huvudpersonen på en av sina egna patienter (tror man först, åtminstone). Snart förstår man att det är Anne han skriver om. Och att förebilden till hans romanfigur befinner sig på nära håll. Och att han har obehagliga planer för henne.

Dominique Dyens placerar hela tiden ut små ledtrådar i texten som får läsaren att undra, och jag gillar det. Smitning är en intelligent, intellektuell lek med berättelser i flera olika lager, där man har inte bara en utan flera opålitliga berättare att hantera. Jag hade gärna sett att Dyens jobbat aningen mer med att bygga ut både handling och språk - men trots det är Smitning en läsvärd liten bok, med en klurig tvist.

Tack till Sekwa för läsex!

Läs mer om Smitning i Svd, hos Boktoka och Bernur.