Mitt tolvåriga jag tyckte framför allt att serien var sjukt spännande och att Rosengåva var mystiskt, mörkt och alldeles, alldeles underbart. Mitt något äldre jag har läst om böckerna ett antal gånger och tyckt lika mycket om dem då som vid första läsningen, men tv-serien har inte gått att få tag på förrän nu. Förväntan låg med andra ord tung i rummet när jag slog mig ner i soffan för att titta. 
Det första man slås av är hur oerhört mycket som har hänt i tv-underhållningen sedan -89. Flickan vid stenbänken är full av halvtaskigt filmade scener, lååååångsamma partier som man inte riktigt förstår vitsen med och en dialog som ofta känns ansträngd. Tidens tand har inte varit snäll mot den. Dessutom reagerar jag på att manuset är bedrövligt; om man vill göra 4,5 timmar tv av en hel lång bokserie, måste man naturligtvis ta bort saker. Men här har man valt att skala bort så mycket att berättelsen blir hoppig och osammanhängande. Samtidigt har man inga problem med att ägna många långa minuter åt scener som inte ger något. Mycket underlig prioritering av Marianne Ahrne som skrivit manus och regisserat.
Det första man slås av är hur oerhört mycket som har hänt i tv-underhållningen sedan -89. Flickan vid stenbänken är full av halvtaskigt filmade scener, lååååångsamma partier som man inte riktigt förstår vitsen med och en dialog som ofta känns ansträngd. Tidens tand har inte varit snäll mot den. Dessutom reagerar jag på att manuset är bedrövligt; om man vill göra 4,5 timmar tv av en hel lång bokserie, måste man naturligtvis ta bort saker. Men här har man valt att skala bort så mycket att berättelsen blir hoppig och osammanhängande. Samtidigt har man inga problem med att ägna många långa minuter åt scener som inte ger något. Mycket underlig prioritering av Marianne Ahrne som skrivit manus och regisserat. Detta till trots, finns fortfarande en del av magin som jag mindes kvar. Omständigheterna har inte helt lyckats ta kål på Maria Gripes fantastiska berättelse. Jag gillar fortfarande karaktärerna och grundstoryn. Gerhard är utsökt i rollen som plågad emo-yngling, stirrande ut genom slottsfönstren. (Någon borde f ö be honom spela Dracula - det hade fungerat ypperligt!) Det som filmatiseringen har lyckats bäst med är att överföra känslan i miljöerna; serien är inspelad dels i Lunds medeltida stadskärna, dels ute på det oerhört vackra Vittskövle slott söder om Åhus. Precis så trolskt, gammaldags och spooky som man föreställer sig när man läser böckerna.
Så ett nja är väl omdömet om serien. Att se den igen gör att den tappar det mesta av det där förtrollande glittret som den omgavs av i mitt minne. Jag skulle gärna se en nygjord filmatisering av böckerna - med nutidens liiite fräschare filmteknik, ett bättre manus och kanske några ytterligare avsnitt så att berättelsen fick hinna utvecklas. Någon regissör där ute som känner sig manad? Tills dess funderar jag på att göra en sommarutflykt till slottet. Det vore fint att sitta i Rosengåvas park med en picknickkorg.
RÄTTELSE:
här har det blivit fel! Serien spelades inte in på Vittskövle slott. Flickan vid stenbänken är inspelad på Trolleholms slott utanför Eslöv.
7 kommentarer:
Läste böckerna som tonåring och älskade dem. Får nog bli en omläsning av dem till sommaren. :-) "Tordyveln flyger i skymmningen" är annars en favorit som jag även läst som vuxen och fortfarande tycker mycket om.
Håller med dig om tidens tand. Vore så roligt att se nyfilmatisering både på denna och underbara "Tordyveln flyger i skymningen". Minns fortfarande hur jag njöt av radioföljetongen på sommarmornarna.
Kan bara hålla med: Tordyveln flyger i skymningen vore sjukt roligt att få se en filmatisering av. För där börjar till och med boken kännas gammal nu.
Är nog inte omöjligt att det blir en liten runda till Åhus i sommar också..
By all means - åk till Vittskövle på picknick i sommar! Det är fortfarande privatägt, men man kan sitta i den yttre parken och flukta på vallgraven och de underbara träden. Där är jättefint.
Metronyx: Jag minns också radioföljetongen som urspännande! Jag hörde den på SR Minnen för något år sedan och den har tyvärr inte stått sig alls... Fast allt funkar för en nostalgiker så jag lyssnade glatt ändå.
a-lo: hur kan boken kännas gammal? Den är skriven på sjuttiotalet och är förstås präglad av den tiden - och så ska det väl också vara? Allt ska väl inte kännas nyskrivet? Den handlar ju trots allt om barn på sjuttiotalet, inte på 2000-talet.
Nämen vad skönt att du identifierade slottet!!!! Jag såg om de första två delarna av serien för några veckor sedan, eftersom de ligger ute så att man kan titta på dem via digitaltv hos Telia (jag undrar fortfarande när övriga delar kommer), och sen tillbringade jag timmar med att försöka googla fram vilket slott det var...
Även om jag alltså i princip bara sett om serien fram till det att Berta och Carolin kliver av tåget och kommer till Rosengåva så håller jag med dig om analysen. Eftersom jag också nyss läste om första boken i serien så är det så tydligt att man skrivit ut hela de avsnitt som handlar om de sociala engagemangen, den lille Edvin som hushållerskan Svea förbarmar sig med, och alla turer fram och tillbaks med honom när han är sjuk och sedan dör, och hans försupna mamma - det är ju helt struket ur serien. I och för sig kan jag förstå prioriteringen, men samtidigt är det ju denna som ger en så tydlig kontrast till slottslivet.
Den stora behållningen var dock fortfarande Anna Björk som jag tycker är strålande som Berta! Carolin var dock inte alls så imponerande; faktiskt var det överlag ganska lama skådespelarinsatser (men jag fick ju inte heller tillfälle att se så mcket av Hoberstrofer att jag kan avgöra hur han var i rollen).
Jag skulle också _gärna_ se en nyfilmatisering, som då också får med Skuggornas barn, den fjärde delen som inte ens var skriven när tv-serien gjordes.
You're welcome, Vixxtoria! Alltid trevligt att kunna stå till tjänst.
Du har helt rätt om skådespelarinsatserna. De är - med några få undantag - inget vidare. Jag tror i och för sig att mycket av det beror på manuset, för det är ofta de får väldigt klumpigt skrivna repliker att jobba med.
Kanske borde man helt enkelt göra en nyfilmatisering av hela serien, med alla delarna och med nytt manus? Det hade varit något... :)
Jag vet att jag är tre år för sen här, men... Jag förstår inte varför alla klagar på TV-serien. Visst, det där med Flora och hennes barn kom inte med, men tja, de prioriterade väl bort det. De lyckades ju få ut en hel timme av den första boken ändå.
Skicka en kommentar