En hel del går i och för sig bort direkt. Förhållandet lycklig - olycklig kärlek är ungefär 20-80 i litteraturens värld. Det är mycket köttets lust och själens obotliga ensamhet. Mjältsjuka, trånande poeter vandrar gata upp och gata ner utan att så mycket som se en skymt av sitt hjärtas dam.
Men ändå. Om man räknar bort all olycka och kärlekssorg, återstår ändå en ocean av texter. Långa, korta, nya, gamla, svenska, engelska, såna jag gillar, såna mannen gillar, såna som betytt något i vårt förhållande ... Jag anar att detta är ett projekt som kommer ta tid. För att välja lite snabbt och random - det gör en sann boknörd icke i det här fallet. Herregud, det är ju ändå ett äktenskap som ska ingås = texterna måste vara av yppersta kvalitet!
Har ni några egna favoriter?
8 kommentarer:
Jag skulle rekommendera att du läste något av Francesco Petrarca. Vad sägs om det här:
"...efter alla dagar jag slösat, nätter jag drömt bort i vilt
begär efter en ljuv gestalt som milt
till mitt fördärv förleder och behagar."
Det låter som kärlek ;)
Gibrans Profeten är ju klassisk... o Kilpis dikt om att åldras ihop.
Shakespeares sonetter är fina! En som ofta förekommer i bröllopssammanhang, och även i Austen (Förnuft och känsla), är sonett 116:
Let me not to the marriage of true minds
Admit impediments. Love is not love
Which alters when it alteration finds,
Or bends with the remover to remove:
O no! it is an ever-fixed mark
That looks on tempests and is never shaken;
It is the star to every wandering bark,
Whose worth's unknown, although his height be taken.
Love's not Time's fool, though rosy lips and cheeks
Within his bending sickle's compass come:
Love alters not with his brief hours and weeks,
But bears it out even to the edge of doom.
If this be error and upon me proved,
I never writ, nor no man ever loved.
Och på svenska:
Låt ej förbundet mellan sanna själar
erkänna hinder; kärleken är svag
om den tar skada när den ena grälar
och om förändring drabbar den en dag.
Nej, den ska lysa som en båk i natten
och se på stormarna, men aldrig skakas;
ska stå som stjärnan över mörka vatten
ge säker kurs, men aldrig utrannsakas;
Kärlek är inte Tidens narr; Hans skära
vill meja allt, men veckor, dagar, år
förnedrar inte kärleken vars ära
når bortom oss tills domen förestår.
Kan jag ha fel? Då skrev jag ingenting
och ingen älskade på jordens ring.
Vi körde mest på musik när vi gifte oss: en kompis framförde Nick Caves "Into My Arms" (så fin text!) och Neil Youngs "Harvest Moon" i kyrkan.
Jag är en betraktare/lyssnare. Så hur människors röster låter är viktigt för mig. Särskilt min pojkväns röst. Ingen kan säga mitt namn lika ömt som han. Första gången vi pratade med varandra (i telefon) påminde hans röst om ett träd, det lät tryggt och omslutande och det kändes som att vi aldrig skulle sluta prata. Och det har vi ju inte gjort heller, såhär åtta år senare.
Karin Boye är den som uppmärksammat mig på röstens betydelse. Här är en bloggpost med lite tankar som jag tyckte var bra: http://minerva.bloggsida.se/konst/rosten-i-karin-boyes-dikter
Måhända är han den ende i världen som tycker sig veta att hon är den underbaraste kvinnan på jorden.
Måhända är hon den ende som uppskattar hur fantastisk han är i varje liten sak han gör och i varje liten tanke.
De tycker sig höra en underton av godhet i allt vad den andre säger och tror att de flesta kanske missar det.
Och de förstår inte hur man kan passera den andre utan att förstå att man just passerat den finaste människan i världen.
Han har förstått, hon har förstått - därför är vi här idag.
Den här dikten har en okänd författare, men den hade vi tryckt i vårt lilla program :) Minns att det inte alls var särskilt lätt att hitta lämpliga texter, men vill ju att det ska kännas helt rätt!
Allra finast ändå var att en av mina vänner spelade under vigseln, och den ena sången hade hon skrivit själv. DET var personligt!
Jag funderade och upptackte att de flesta dikter om karlek som jag kanner till ar inte lampade for brollop da det ar mycket smarta/overgivenhet etc. Tragiskt, maste jag saga. Sa jag ar nyfiken pa vikla tips som kommer!
Tack för alla förslag!
Har glatt letat vidare, och nu hittat ett helt knippe jättefina texter som passar oss. Ska inte förstöra överraskningen för bröllopsgästerna, men lovar att berätta efteråt vilka texter det blev :)
Det var svindlande nära att det blev Helenas Shakespearesonett för vår del, jag älskar den. Älskar, älskar, älskar den och har kunnat rabbla den utantill. Men det finns fler sådana dikter. En av Shelley men blev slutligen Keats. För det har vi gemensamt. Satsa på det istället.=) Du lär ju ha tillräckligt att välja mellan ändå.=)
Skicka en kommentar