Djupt inne i Louisianas träskmarker väntar en skräckroman på att skrivas

Ibland kommer man till ställen som bara skriker om att få vara miljö i en bok, där det känns som om det döljer sig romaner bakom varenda liten krök. På väg från New Orleans besökte vi ett sådant; Honey Island Swamp. Det är Louisianas största träsk, mäter ungefär 30 x 10 km och har några av USA:s mest orörda träskmarker. Vi åkte på en guidad tur med båt - ett par fantastiska timmar!

Eftersom det är vinter och därmed "bara" 15-20 grader varmt, var djurlivet lite lugnare än under sommarmånaderna. Jag var ganska tacksam för det, eftersom det innebar att vi slapp möta alla läskiga insekter och moskiter och gud vet vad som far runt där när det är varmt. Vi såg massor av skojiga djur ändå: alligatorer, sköldpaddor, ormar, fåglar och coypu (en slags stora flodråttor, som bävrar ungefär).

Att det var vinter gjorde också att man kunde se lite längre in bland träden än annars. Alla träden är på typiskt sydstatsmanér täckta med spanish moss som hänger ner i stora sjok. Förr i tiden använde man mossan till allt från madrass-stoppning till isolering, men idag används den nästan enbart till att fylla voodoodockor.

Det jag tyckte var roligast och mest överraskande var att det bodde en massa folk mitt ute i träsket. Bara  tiotalet meter från där alligatorerna låg och solade sig, var det fullt av hus vars gräsmattor gick ända ner till vattnet. Inga stängsel fanns - det var tydligen mer regel än undantag att alligatorer och annat kröp upp på tomterna, men det var just inget att bry sig om, tyckte de boende. Det var visst ganska vanligt att hundar blev attackerade av alligatorerna, men det hade inte varit någon människa-alligator-olycka på 300 år. Detta trots att galningarna tydligen brukar BADA där på somrarna. Rakt ner i det bruna vattnet, där man inte ser ett dugg ... Herregud. Ville man inte bada i själva träsket, fanns det andra möjligheter:

Husen i träsket var av alla storlekar och sorter - men jag fastnade naturligtvis för de mer udda boningarna, och de som nästan mest bara var flottar som flöt på vattnet. Vilka underbara skräckromaner skulle inte kunna utspela sig i de här husen, till exempel?

Nej, det kanske är elakt att säga skräckroman, folk som bor där är säkert HELT normala (...), men nog satte fantasin igång ... Jag är nu gruvligt sugen på att läsa allehanda sydstatsskräck, eller för den delen bara vad som helst som utspelar sig här i krokarna. Det är ett fascinerande ställe. Tänker mig att jag om inte annat skulle kunna börja med klassikern Harry Crews; jag har faktiskt aldrig läst honom. Är grymt nyfiken. Det blir till att fara raka vägen från träsket till biblioteket, helt enkelt!

Fun fact: Honey Island Swamp är också känt för att det har ett eget träskmonster. Hen sägs vara en drygt 2 meter lång varelse på två ben med grått hår och gula ögon. Mest utmärkande drag är att hen luktar extremt illa. Under vår tur lyste dock monstret med sin frånvaro.