"Höstens bästa deckare!", "Nya super-thrillern!", "Såld till tjugosju länder redan innan den kommit ut!" - vi vet hur det brukar låta, eller hur? Ibland känns det som om varenda deckare är ett internationellt försäljningsfenomen innan den ens har givits ut, och bara några gånger för mycket har det slutat med att boken ifråga sen visar sig vara rätt trist när man väl läser den.
Med det i åtanke var jag ganska skeptisk till Cilla & Rolf Börjlinds Springfloden som annonserats stort i höst - men eftersom jag dels tyckte att den ändå lät lite spännande, dels ville läsa eftersom den delvis utspelas på Nordkoster (oemotståndligt för den här exilbohusläningen), gav jag den ändå en chans.
Och det var tur, för det här visade sig vara riktigt spännande. Hur är det Helena brukar säga? En riktigt schysst thriller™? Springfloden öppnar med en sjukt ruggig mordscen, och sen fortsätter det i god fart och med karaktärer som känns både intressanta och levande - och det tar man som luttrad deckarläsare tacksamt emot. Som jag förstår det ska det bli fler böcker om Olivia och Tom, och jag kommer absolut att följa serien. Det är inte världens mest avancerade, men det är bra underhållning. Det enda jag inte gillade var det som händer med en viss katt i boken - varningsetikett på sånt har vi ju kommit överens om!!! Men annars, en riktigt schysst thriller!
Andra som också har läst: Bokhora, Bokbabbel, Dagens bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar