Jaha, nu är det officiellt: jag är en ond kvinna (som om vi inte visste det sedan tidigare). Jag skickar ut min stackars trofaste sambo på en lång omväg runt SF-bokhandeln när han ska hem från jobbet, i isande storm, bara för att jag råkade se att
Charlaine Harris fjärde del i serien om Harper Connelly kommit ut. Och jag måste bara ha den
nu. Me so evil... och han så snäll.
Haha, han vill väl ha en glad och snäll sambo? Tycker bara det var rätt, jag.:)
SvaraRaderaDet är därför man skaffar sambo och inte hund. Hundar kan inte läsa, och om de skulle kunna det och försökte gå in i bokhandlar och hämta böcker skulle de antingen bli kidnappade av en cirkus eller bli upplockade av hundfångaren för lösdriveri. Det är också möjligt att du själv skulle bli åtalad för att ha släppt ut hunden när det är hundväder (eftersom detta väder - namnet till trots - innebär att hundar ska stanna inomhus). Sambor är alltså mer praktiska. Min kan diska också, vilket var en fördel jag inte insåg när jag skaffade honom.
SvaraRaderaVi har tack och lov diskmaskin. Ingen av oss verkar nämligen kunna varken diska eller städa.
SvaraRaderaMen så om sambon är bra på att hämta Harris så är det ju fantastiskt!
Apropå ingenting så drömde jag om dig, Calliope i natt. Du skulle sova över hos mig och hade ont i magen. Så kan det vara.
viken väldresserad (o snäll) sambo! Min kan till nöds ta en omväg från jobet o hämta upp reserverade böcker åt mig.
SvaraRaderaJo, han är fin och bra till mycket, sambon. Han både diskar och köper böcker. Eftersom vi planerar att skaffa hund nästa år, tänkte jag mig att fixa en såndär liten kärra som katten Jansson i Bamse har, och dressera hunden till att hämta upp mina bokbeställningar (detta trots de uppenbara riskerna som Vixxtoria nämner).
SvaraRaderaBisarr dröm för övrigt, Boktoka! Låt oss hoppas att den blir till hälften sann; jag kommer gärna och sover över men magontet skippar vi.
Det är ju jättesnällt, min sambo vill inte ens följa med mig in i SF-bokhandeln... =/
SvaraRadera