Undertryckta viktorianska lustar

"Molly was fifteen when she began working with the dead" låter onekligen som en bra förstamening. När det dessutom visade sig att boken skulle handla om ett engelskt medium under senare delen av 1800-talet kunde jag naturligtvis inte låta bli att klicka på köp-knappen på Amazon och vips så var Faye L Booths Cover the Mirrors på väg hem till mig.

Cover the Mirrors handlar om Molly, som efter att hon förlorat sin mor växer upp hos sin moster Florrie. Florrie försörjer sig på att hålla seanser för stadens välbärgade och när hon blir sjuk får Molly ta över verksamheten. Att det handlar om trick för att lura folk råder det aldrig någon tvekan om - här syns inte skymten av en äkta ande så långt ögat når. Istället manipulerar Molly sina klienter så mycket hon kan genom nedsläckta rum, dolda luckor i taket, skåp med falska bakstycken och ett helt knippe andra klassiska medium-finesser.

Strax efter att Florrie gått bort möter Molly William Hamilton, tjusig och förförisk gentleman som hon genast (faktiskt redan första kvällen) inleder ett passionerat förhållande med. Allt är som vanligt fun and games till en början, men snart inser Molly att hon genom att binda sig vid William håller på att förlora all självständighet hon tidigare haft. På fem röda sekunder har hon lyckats bli av med både sitt hus, sin försörjning och alla sina juridiska rättigheter. Som om inte det vore nog, visar det sig också att moster Florrie ljugit om både det ena och det andra. Saker och ting är definitivt inte som Molly trott och sanningen är på väg att hinna ifatt henne.

Cover the Mirrors är Faye L Booths debutroman och som sådan betraktad är den lovande. Många etablerade författare skriver långt sämre och med tanke på att Booth dessutom tillhör den där skaran ruskiga människor som får mig att känna mig gammal och okreativ (läs: 80-talister som får sina ambitiösa verk publicerade på stora förlag), är den verkligen inte illa. Den är lättläst, underhållande och spännande. Men - för det finns tyvärr ett sådant - här och där känns det som att det saknas bitar av texten. Det handlar framför allt om realtionerna mellan huvudpersonerna, där man som läsare har svårt att följa med. Två personer som tidigare knappt hälsat på varandra kan plötsligt stå och hångla i en trappuppgång och vara dödligt förälskade, utan att man fått någon indikation alls på att de ens var intresserade av varandra. Vid flera tillfällen fick jag bläddra tillbaka för att se om jag hade slöat till och missat något stycke, men det hade jag inte.

Dessutom hade jag föredragit ett något annorlunda fokus i berättelsen. Booth har valt att lägga tyngdpunkten på förhållandet mellan Molly och William och det är ruskigt mycket lidelsefulla stönanden, klämmanden och närmanden. Det är lite tröttsamt i längden. Jag hade hellre sett att det hade handlat mer om Mollys seanser och hela spiritualist-grejen. Det känns som slöseri med en spännande miljö & period att inte utnyttja det mer.

Med det sagt är Cover the Mirrors ändå läsvärd. Framför allt tror jag att Booth kan vara värd att hålla koll på i framtiden. Skriver man såpass bra redan innan man fyllt 30 är chansen god att man kan bli något stort. Redan i september kommer hennes nästa roman - ännu en viktoriansk historia med titeln Trades of the Flesh. Ser fram mot det!

Läs mer om Faye L Booth här. Och missa för allt i världen inte att kolla in hennes tatuering! Cool!