Varulvarnas nya kläder, nåväl, omslag

Jag säger som Ernst Kirchsteiger - tänk vad lite färg kan göra! I det här fallet på ett bokomslag; jag har sett Patricia Briggs böcker många gånger, bland annat på SF-bokhandeln, men har alltid gått förbi dem eftersom de sett så B ut. Men så dök det upp en nyutgåva som såg lågt mycket bättre ut. Vips hade jag köpt den första delen i serien - och det var inte förrän långt senare jag förstod att det var samma bok som jag tidigare valt bort.

Gammalt omslag till vänster, nytt till höger.

Nu är jag emellertid väldigt glad att jag köpte Moon Called; den var oerhört bra semesterläsning. Urban fantasy när den fungerar som bäst. Både välskriven, underhållande och spännande.

Moon Called handlar om Mercedes Thompson, bilmekaniker med eget garage. Allt är helt normalt om man bortser från den lilla detaljen att hennen granne Adam är ledare för stadens varulvar. Ett tag hyser han agg mot Mercedes katt, vilket gjorde mig nervös, men alla kattfans kan vara lugna, det går bra. Mercedes själv är inte heller din vanliga bilmek; hon är en shapeshifter och kan förvandla sig till en coyote. Och hon är uppfostrad av varulvar. Flocken accepterar henne så länge hon håller låg profil. Men en dag dyker en främmande varulv upp på hennes trappa, hemlös och förvirrad. Mercedes tar hand om honom, men det visar sig snart att han inte är ensam. Några bad guys är ute efter honom och de tvekar inte att skada den som står i vägen för dem.

Vanligtvis är jag lite skeptisk mot varulvsböcker - det blir så mycket rangordning och alfahannar och gud vet allt. Men Moon Called fungerar alldeles utmärkt. Mercedes granne Adam är helt ok trots att han är alfahannen med stort A. Han är till och med lite snygg och trevlig. We like. Mercedes själv är rolig och smart - en coyote jag gärna träffar igen. Del två i serien, Blood Bound, ligger och väntar på mig när jag kommer tillbaka till jobbet om en vecka; den är det enda som får mig att känna någon som helst entusiasm för att gå dit...