14 maj, 2014

På scen: Donna Tartt

En signerad The Secret History sätter jag in i min bokhylla idag – vilken skatt! Jag är kort sagt sjukt glad att jag stannade kvar och stod i den milslånga kön efter gårdagens Internationell författarscen i Malmö. Bokomaten och jag hamnade sist i kön och det tog oss närmare en timme att komma fram, men det var ändå värt det. Helt klart.

Själva framträdandet, då? Jo, mycket sevärt! Linn Ullman som intervjuade hade tyvärr lite väl långa frågor som ofta inte var frågor utan mer bara påståenden om hennes egen tolkning av The Goldfinch – jag hade gärna hört Donna själv berätta mer på egen hand. Som det var nu blev hon avbruten av Ullmann, och det var synd. Men vi fick ändå höra mycket, till exempel om hur Tartt skriver allt för hand (!), om hur hon först skrev avsnittet om Theo och explosionen för att sedan bokstavligen talat klippa sönder pappret och arrangera om meningarna och sedan klistra ihop det i en ordning hon var nöjd med. Jag tyckte också det var roligt att höra om hur hon menade att hennes fiktion utspelas i en slags hyperrealistisk verklighet, en miljö där allt ser ut nästan som vanligt men förstärkt, som ett foto i extremt skarpa färger. Hur hon liksom så många andra inspireras av film. Allt sådant - superkul att höra! Samtalet skilde sig också en hel del från när jag såg henne i Austin, så det gjorde absolut inget att gå två gånger, tvärtom. Får icke nog. Jag klappar på min Secret History och tänker på en sak hon sa som jag tyckte var så fin: "Books are dreams that we dream together."

Läs mer om framträdandet hos Bokomaten, Sydsvenskan (tittar man nooooga ser man mig och halva #boblmaf syd på bild nr 2!), Skånska dagbladet.

4 kommentarer:

  1. Ja, visst är det fint. Books are dreams we dream together.
    Sedan tyckte jag nog att det var lite synd att de pratade förbi varandra ibland. När jag förstod fullständigt vad Tartt menade med "förstärkt verklighet" (också väldigt bra uttryckt ju!) så verkade det vara ett svårt begrepp för en norrman, kanske?

    SvaraRadera
  2. Fin läsning och inser att jag borde ju ha varit där förstås!

    SvaraRadera
  3. Kul! Jag ska lyssna på henne i morgon här i Stockholm.

    SvaraRadera
  4. Oj, vad roligt! Läser Steglitsan just nu (i en nystartad digital bokcirkel, högst oambitiös men kul!). Hoppas att nya Litteraturhuset här i Göteborg kan bli en tillräcklig tungviktare på sikt för att få hit henne... (drömma kan man ju, även utanför romanerna) http://www.kelly.se/200sidor/

    SvaraRadera