03 augusti, 2011

När den riktige Murakami springer, sitter någon annan vid skrivbordet. Eller?

Så här tror jag att det ligger till:
Den riktige Haruki Murakami har kommit på att han behöver mer tid på sig att träna inför nästa stora maraton som han anmält sig till. Han har därför tagit in en stunt-Haruki och givit denne i uppgift att skriva de där böckerna som alla väntar på. Medan den riktige Haruki svettas i löpspåret, skriver stunt-Haruki så fingrarna blöder. Det blir tre tjocka böcker, och stunt-Haruki är ganska nöjd med vad han lyckats åstadkomma. Ingen märker någon skillnad, riktige Haruki springer sitt maraton på en strålande tid och alla är glada.
Alla utom jag.

Riktiga Haruki springer. Vem skriver?

Nej, kanske är det inte så. Men det är ändå känslan jag får när jag läser första delen av Murakamis megaverk 1Q84. Det känns som om den är skriven av någon som leker Murakami. Någon som har lagt sig till med många av hans särdrag och teman, men som inte klarar av utförandet. Någon som är fruktansvärt gubbsjuk. Sällan har jag väl haft så stor användning av min skämskudde. I 1Q84 kryllar det av helt omotiverade, sinnessjukt kasst skrivna, pinsamma sexscener. Hu! Murakami har väl knappast utmärkt sig för sina sexskildringar förut heller, men detta? Nej, gud. Horror!

Och så är det språket. Vad har hänt? När jag tänker Murakami tänker jag långa, vindlande, ofta ganska elegant konstruerade meningar. Vackert språk, många bilder. Men här? 1Q84 är skriven med ett språk så enkelt och naivt att det ofta passerar gränsen och blir platt, simpelt och trist. Vissa meningar är som vore de skrivna av en mellanstadieelev.
Jag vet inte om det antingen är ett medvetet stildrag eller om det har att göra med översättningen (Det är Vibeke Edmond som översatt, oftast brukar det vara Yukiko & Eiko Duke.). Oavsett vad det beror på, tycker jag inte om det. Min inre språkfascist vrider sig i plågor.


Med tanke på hur mycket jag brukar tycka om Murakami, och med tanke på hur mycket jag sett fram mot 1Q84, känns det här som ett tragiskt magplask. Där finns en bra grundstory, men utförandet förstör hela upplevelsen för mig. Jag har läst många recensioner som varit positiva, och jag förstår inte hur det går till - är det bara jag som är gnällig? Eller? Nu känner jag mig förvirrad och vet inte om jag ska bry mig om att läsa del 2 och 3. Buhu!

14 kommentarer:

  1. Har du läst Sputnilälsklingen? Det är översatt av Vibeke Emond har översatt den med.
    Jag håller på att läsa 1Q84 nu och jag har inte irriterat mig än. Men den senaste Murakamiboken jag läste var Sputnikälsklingen som hade samma översättare.
    Fast jag har bara läst ca 100 sidor än..

    SvaraRadera
  2. Snygg andra mening...Den är också översatt av Vibeke Emond ska de stå.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. En murakami besatt vän till mig har uttryckligen förbjudit alla hans bekanta att läsa Murakami på svenska. Han säger att översättningarna är horribla och han är språkfascist så jag litar på honom. Kanske läsa del två på engelska?

    SvaraRadera
  5. Jag lutar åt att Antonia har rätt...men jag har nog sällan stött på någon författare som håller samma klass i alla sina verk. Murakami är knappast något undantag. Vi får hoppas att första boken är en formsvacka!

    SvaraRadera
  6. Hm, ja Murakami är också en favorit hos mig, så det här känns ju inte så lovande. Men apropå sex så nog hade Kafka på stranden sin beskärda del av oidipus-relaterade dylika skildringar? Fast de kanske inte var så explicita, minns inte helt.

    SvaraRadera
  7. Jag läste Sputnikälskling på svenska och tyckte att den var helt ok, så det talar mot teorin att det skulle vara översättningen som det är fel på. Håller absolut med om att ytterst få författare kan vara lika bra rakt över heller, men det här ska ju ändå föreställa något slags storverk... Och många har ju gillat det, så jag känner mig gnällig & ensam om att vara negativt inställd
    A-lo: kommer inte ihåg hur det var i Kafka - och nu vet jag inte om jag vågar titta efter :)

    SvaraRadera
  8. Nu när jag läst ut den första boken håller jag faktiskt med dig om allt sex. Eller det finns omotiverat mycket sexbeskrivningar och konstigt prat om bröst och könsorgsn. Men trots det gillar jag boken. >Har börjat läsa del 2.

    SvaraRadera
  9. Men har inte Murakami ofta sexuella episoder i alla sina romaner? handlar det om att en äldre man har sex med en yngre kvinna? För då ger jag upp direkt!!!!!

    SvaraRadera
  10. Jag blev också mycket irriterad av gubbsjuketendenserna. Och besviken. Men blev ändå fascinerad av den flippade berättelsen.

    Jag tycker både att Duke och Emond gör bra översättningar och när jag läser Murakami på engelska "känner jag igen mig" i språket. KAn tyvärr inte läsa japanska, så jag kan inte bedöma huruvida översättningarna är bra eller dåliga, men såväl de böcker jag läst på engelska som de jag läst på svenska håller samma ton.

    Men ge inte upp! Jag väntar med spänning på trean, för nu vill jag ju veta hur det går!

    SvaraRadera
  11. Jag lutar åt att låna de kommande delarna på biblioteket... Jag vill ju också, trots allt, veta hur det går.

    SvaraRadera
  12. Och jag som älskade Aomame! Hon är min superhjältinna! Däremot så kan jag hålla med om att språket inte är nåt särskilt. Jag har tidigare bara läst Kafka på stranden, översatt av Dukes, och den var ju helt fantastisk. Och rätt mycket sex var det där, japp. :D

    SvaraRadera
  13. Jag har inte läst den än, nu blir man ju lite avskräckt...

    SvaraRadera
  14. Ledsen om jag förstör peppen... Inte meningen!

    SvaraRadera