Passion med förhinder: Överenskommelser av Simona Ahrnstedt

Han är snygg, han är rik - och han låter kvinnan i sitt liv sköta slottsbiblioteket helt efter eget huvud så hon kan köpa in precis hur många dyrbara förstautgåvor hon vill. Det är med andra ord svårt att inte tycka om Seth Hammerstaal, manlig huvudrollsinnehavare och tillika älskare extraorinaire i Simona Ahrnstedts debutroman Överenskommelser. Jag menar, vem skulle inte vilja ha en sådan man?

Överenskommelser marknadsförs som Sveriges första bidrag till romance-genren. När jag tänker romance, tänker jag först och främst lättsam underhållning. Det ska vara avkopplande och lätt att läsa, med mycket driv i texten - och naturligtvis med en rejäl dos passion i berättelsen. Ingen romance utan åtminstone lite naken hud och brännande, längtande blickar. Pratar vi modern romance, bör där också finnas en lagom självständig hjältinna och ett antal sexscener.

Vad jag däremot inte tänker på när jag tänker romance, är Jane Austen. Hon nämns i en blurb på framsidan av Överenskommelser, där Camilla Björkman som är redaktör för Cosmopolitan utropar Simona Ahrnstedt till just "Sveriges nya Jane Austen". Jag har tidigare ifrågasatt den typen av blurbar och jag gör det igen. Det ser kanske fint ut att jämföras med Austen, men det sätter också en viss bild i huvudet på läsaren och ger författaren väldigt mycket att leva upp till. I Simona Ahrnstedts fall tror jag att hon hade varit bättre betjänt av en annan blurb.

För visst finns här passion, längtan och förhinder i en historisk miljö: Överenskommelser utspelar sig i slutet av 1800-talet och handlar om hur den unga, föräldralösa Beatrice förälskar sig i den framgångsrike affärsmannen Seth. Kärleken är besvarad men paret hindras av tidens konventioner, av Beatrices synnerligen elake förmyndare och av ett helt knippe olyckliga missförstånd. Så långt stämmer liknelsen med Austen. Men Ahrnstedts berättelse har en helt annan känsla än Austens. Överenskommelser är mer pang på, mer fokuserad på action och inte alls lika komplex varken när det gäller plotten eller beskrivningen av karaktärerna. Ahrnstedt har uppenbarligen gjort en hel del research, men romanen brister ändå en del i detaljerna; till exempel finns det flera ställen där karaktärerna uttrycker sig så väldigt mycket à la 2010 att tidsandan helt bryts. Öppnar man Överenskommelser och väntar sig Austen - då blir man besviken.

Öppnar man däremot Överenskommelser och väntar sig klassisk godmodig romance-underhållning - då blir man nöjd. Berättelsen om Beatrice och Seth är lättläst, kul och lagom originell. Det stämmer att det inte finns så mycket skrivet i genren på svenska, så det är roligt att Ahrnstedt och Damm förlag tar chansen att ge ut något nytt. Ahrnstedt ska också ha cred för att hon faktiskt både vågar (och klarar!) att skriva såpass många, långa sexscener utan att alldeles gå vilse eller få läsaren att dö av pinsamhet. Jag tror att det finns många som vill ha den här typen av litteratur, men då gäller det att marknadsföra den rätt. Inga fler Austenblurbar, med andra ord! Det gäller att väcka rätt sorts förväntan hos läsarna. Jag tror att boken hittar rätt läsare om man tänker att den passar för kvinnor 30-90 år som planerar en lugn, avkopplande helg på egen hand med lite lyx i kanten: Överenskommelser läses bäst i tilltagande höstmörker med filt över benen samt vin och choklad inom räckhåll. Mumsa, mys & läs, typ!

**************

Tack till Simona Ahrnstedt för läsex!

Missa inte heller att Simona Ahrnstedt har en egen blogg/hemsida.