Sövande högläsning

Är det oartigt att använda ljudböcker som sömnmedel? Jag funderade på det i natt, när jag någonstans i mörkret mellan klockan två och fyra låg och lyssnade på Lars Keplers Paganinikontraktet. Jag hade vridit och vänt mig i sängen flera timmar utan att kunna somna och tog till slut fram ljudboken som en sista räddning. Hittills har ljudbokslyssnandet nämligen visat sig vara oslagbart - varenda gång jag lyssnar till någon som läser högt somnar jag som ett vyssjat barn. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är eller hur bra boken är; inom tio minuter snoozar jag.

Och det är någonstans där jag börjar tycka synd om upphovsmännen. Både författarna som mödosamt har valt sina allra bästa ord för att fänglsa mig och uppläsarna som anstränger sig för att ge varje mening rätt betoning. Allt detta slit - och så använder jag det för att somna. Mycket otacksamt. Jag ber om ursäkt. Men oj så skönt man somnar med någons röst i öronen! Blir jag rik någon gång ska jag anställa en högläsare med vacker stämma som försiktigt kan slå sig ner på min sängkant varje kväll och läsa tills jag är tryggt nedsövd i natten.