Hippies med varningsskyltar

En tur till de gamla hippekvarteren kring Haight-Ashbury i San Francisco borde ju vara tämligen riskfri, shoppingmässigt sett. Om man inte har en böjelse för batikkläder, bongar eller tatueringsprylar borde man kunna strosa omkring och mest bara titta. Alldeles utmärkt, tänkte vi och for dit.
Och till en början gick det ju strålande. Vi tittade på tröjor i alla regnbågens färger och fotograferade väggmålningar. Gratis, trevligt och skoj att se.
Lugnet varade ända tills vi kom till butiken Booksmith. Vi kikade in genom fönstret. Snygg skyltning på tema upptäckare och botanik, lite à la Darwin & co. Intet ont anande steg vi över tröskeln.Och oj, oj, oj. Booksmith visade sig vara en alldeles underbar liten bokhandel, ännu en av alla de där oberoende, supertrevliga boklådorna som det finns så gott om här i stan. Som man önskar att något liknande fanns hemma! Hur mycket roligare vore det inte att komma till en ny stad om den lokala bokhandeln verkligen var lokal så att man inte på förhand visste vad man skulle stöta på?

Booksmith tycktes drivas av eldsjälar med passion för litteratur. Urvalet var super och hyllorna var fulla av små tipslappar från personalen där de berättade mer om böckerna. Jag fastnade för Picture the Dead, en young adults-roman av Adele Griffin och Lisa Brown. Det är en väldigt speciell bok, otroligt snyggt och originellt formgiven för att vara en roman och jag ska skriva mer om den en annan dag - men titta på bokens hemsida så länge, så får du en känsla för hur den ser ut. Skitsnygg! Och förhoppningsvis bra. Jag planerar att läsa den på planet hem.
Om inköpen hade stannat där hade det varit lugnt. Men utöver en massa roliga böcker, hade Booksmith även ett stort urval prylar med extremt stark måste-ha-känsla. Tusen fina kort, brevpapper, anteckningsböcker, presenter och andra prylar, uppenbarligen valda av någon som hade exakt samma smak som jag. Det blev lite jobbigt en stund, kan jag säga. Vill ha-vill ha-vill ha, skrek det i mitt huvud när jag storögt tittade mig omkring. Till slut fick ett signerat ex av Picture the Dead, ett par extra tjusiga kort, en fraggeldocka (ja, Fragglarna! Ni minns väl den härliga tv-serien?) och ett Jane Austen-pussel följa med hem. Sambon köpte också ett gäng böcker och sedan släpade vi oss mödosamt ut ur butiken där vi "bara skulle kika in lite snabbt". Ställen som Booksmith borde förses med en varningsskylt.

Så nu vet ni. Det kan vara farligt för ekonomin att närma sig Haight-Ashbury, även om man inte är inne på hippiespåret. Om ni trots allt vågar er dit, missa då inte heller att besöka butiken Loved to Death på 1681 Haight Street. Det är som att gå in i ett gammaldags kuriosaskåp - litet, trångt och mörkt, men fullt av fascinerande saker. Jag förälskade mig i en hel serie porträtt på djur i 1800-talskläder (ja, det låter väldigt konstigt men de var fantastiska!) och hade gärna köpt allesammans. Min skrikande plånbok sade dock att jag bara fick ta ett, så jag valde en kanin i kostym. Både kaninen och de andra sakerna från den här shoppingrundan är för närvarande nerpackade inför den stundande hemresan, men jag lovar att posta lite bilder på dem när vi kommer hem igen.