7 fullproppade våningar bokmagasin, ett eget system med rörpost där låntagarnas önskningar med blixtens hastighet susade runt tills för ett par år sedan, dryga 50 miljoner saker i en ständigt växande samling och hela 87 filialer - det är svårt att inte bli imponerad av New York Public Librarys enorma storlek. Namnet refererar till hela bibliotekssystemet, men den filial man oftast menar när man nämner det är huvudbiblioteket på 5th Ave, som tar upp hela två kvarter mellan 40th-42nd Street. Vi gick dit för att kika och kom precis i tid för att följa med på en av de två dagliga visningarna, som trevligt nog är alldeles gratis! Vår guide hette Keith, en mycket entusiastisk bibliotekarie som både berättade kunnigt om bibliotekets historia och fyllde ut det med lustiga anekdoter om svårigheterna man kan stöta på när man som han arbetar med att katalogisera kartor. Nördigt? Jepp. Roligt? Absolut.
Eftersom den här filialen av NPL är ett referensbibliotek är det bara barnlitteraturen som står framme på hyllorna och som lånas ut. Allt annat får man slå upp antingen i datorn eller i kortkatalogen, beställa upp från magasinet och sedan läsa i någon av de stora läsesalarna. Jag är lite kluven till den typen av bibliotek - jag vill ju naturligtvis se böckerna själv och gå runt bland hyllorna för att välja - men NPL är så storslaget att det är väl värt ett besök även om man faktiskt inte ser så mycket av själva böckerna.En och annat ur samlingarna ställs dock ut. Vi kikade på The Declaration of Independence (originalet skrivet av Jefferson själv med liten, prydlig handstil och arga understrykningar i texten), en pampig, välbevarad Gutenbergbibel - och så, allra roligast - Nalle Puh! De faktiska kramdjuren som Christopher Robin fick i present och som sedermera kom att inspirera Milne till berättelsen om Nalle Puh och hans vänner, skänktes till biblioteket 1987 och bor numera i en monter på barnavdelningen. Hur söta som helst och slitna av många års kärlek (samt familjens hundar, tydligen). Observera särskilt lille Nasse i mitten; han är verkligen just så ängslig som man tänker sig honom. Bibiotekarien Keith pekade också ut andra sevärdheter i byggnaden - trappan där en av scenerna i Sex and the City 1 spelades in och fönstret de har sönder i Day After Tomorrow. Högt och lågt, allt i ett hus och alltsammans helt gratis att ta del av. Fantastiskt.
******************************
Bibliofilen som är i New York får inte heller missa Morgan Library, en enorm privatsamling manuskript, förstautgåvor och annat bokrelaterat som gjorts om till museum. Det är tyvärr stängt för renovering just nu (bara de tillfälliga separatutställningarna är öppna), vilket grämer mig enormt, men också ger mig anledning att åka tillbaka hit en annan gång...
Oj, vad roligt! Jag hade en gång i tiden bibliotekskort till NYPB men satt då oftast på andra sidan gatan, i den mer utlånevänliga filialen...
SvaraRaderaTrevligt! Jag såg den andra filialen, men hann aldrig kika in där. Apropå lånekort hade NLP en väldigt smart manick; när man hämtade ut sitt lånekort fick man inte bara ett vanligt kort utan också en liten plutt att sätta på nyckelknippan. Den lilla plutten är försedd med streckkod och funkar som ett extra lånekort. Hur bra är inte det? Borde införas i Sverige också!
SvaraRaderaOMG... dreggar så tröjan blir alldeles våt.. Håller helt med om plutten på nyckelknippan. Folk glömmer jämt sina kort på biblan och man har ju så himla många kort så det viktigaste skullem an ju lätt kunna ha med nycklarna istället..;)
SvaraRaderaTack för inblicken i den stora biblioteksvärlden fr vad som verkar vara en alldeles underbar resa!
SvaraRaderaAng plutten på nycklarna upptäckte jag just att bokhandelskedjan Borders tycks ha en liknande steckkodsförsedd mojäng som medlemsbevis i sin kundklubb. Smart. Inte lika användbart som lånekortet kanske, men ändå.
SvaraRadera