Paris - Dakar med SJ

Stopp på tåget? Inga problem om man har lika fint resesällskap med sig som jag hade när jag satt fast på tåget i snön när jag i förra veckan skulle resa och hälsa på familjen. Det tog en god stund innan SJ hade kommit överens med snöstormen, men jag satt och hade det bara bra med Jens Liljestrands förträffliga novellsamling Paris-Dakar.

Jag har fått den rekommenderad många gånger, men inte kommit mig för att läsa den eftersom jag inte är så förtjust i noveller. De brukar alltid lämna mig med en snopen känsla av att ha missat något, att ha blivit snuvad på poängen. Just som man kommit in i berättelsen tar den slut, brukar jag tycka. Men inte Jens, inte. Här levereras det från början till slut, om jag får lov att ta till ett ruskigt uttryck. Novellerna känns med något enstaka undantag helt kompletta.

Samtliga noveller i Paris-Dakar är fristående från varandra, men har ett gemensamt tema i det att de alla på något sätt kretsar kring en nutida, svensk manlighet. Det kan ju låta vansinnigt pretto och trist, men det är fantastiskt när det hanteras på det här sättet. Liljestrand prickar oerhört väl in just rätt tonläge för att beskriva hur det kan vara att vara man idag. (Inbillar jag mig åtminstone. Jag har ju så att säga inte förstahandserfarenhet på området...) Berättelserna är närgångna, ibland obehagliga, ofta vardagsrealistiska, ändå oftare bisarra och alltid, alltid överraskande. Liljestrands novell-personer är originella och det går ytterst sällan som man har tänkt sig för dem. Extremt? Ja, ibland. Men vansinnigt bra. Min absoluta favorit är "Anthem", som skildrar en ödesdiger kväll för mannen som ska vara toastmaster på sin väns bröllop. Innan aftonen är över har han inte bara förstört vännens bröllop, blivit arbetslös och bråkat med alla han känner - han har också satt igång en politisk skandal. Den är suverän. Nu önskar jag bara att Liljestrand tar och skriver en roman; jag tror att det skulle kunna bli hur bra som helst.

Om det till äventyrs inte har läst Paris-Dakar ännu, spring iväg och ordna ett ex. Men kolla först så att ni får ett fräschare ex än jag fick; mitt har troligen varit med på tältsemester och använts för att döda mygg. Här och där finns blodfläckar och små torkade delar av insekter som bidrar till den råa känslan i novellerna. Ska nog säga till på biblioteket när jag lämnar den...