It's raining men

När Auroras man ringer hem från affärsresan han befinner sig på frågar han vad hon vill ha i present när han kommer hem. Aurora säger "surprise me". När hon öppnar paketet några dagar senare visar det sig innehålla en samling nya böcker av hennes favoritförfattare, alla personligt signerade till henne. Aurora har ungefär samma förhållande till böcker som jag och blir därför naturligtvis jätteglad. Det var en långt mer romantisk present än något hon fått tidigare.

Scenen med Auroras present var det jag tyckte bäst om i Charlaine Harris Dead over Heels, den femte delen i serien om den mordgåtelösande bibliotekarien Aurora Teagarden från amerikanska Södern. Den här gången råkar Aurora ut för en bisarr händelse (det brukar hon förvisso göra, men den här är bisarr även med hennes mått mätt). Första meningen i boken är snygg: My bodyguard was mowing the yard wearing her pink bikini when the man fell from the sky. Hur kan man inte vilja läsa vidare? Ja, hur som helst, en man trillar ur ett flygplan rakt ned på Auroras gräsmatta, pang bom, han blir mos. Det visar sig senare vara en av stadens poliser, som dessutom Aurora haft ett något ansträngt förhållande till. Den döde polisen tyckte nämligen att det var skumt att Aurora alltid fanns i närheten när brott begicks i den lilla staden. Och nu trillar han död ner på hennes tomt. Mystik, mystik.

Själva plotten är något sämre än i de föregående böckerna om Aurora, framför allt känns inte mördarens motiv trovärdigt när man väl får veta det. Det finns också en del sexscener + övertydliga antydningar/anspelningar på sex som känns kraftigt pinsamma och onödiga. Trots det är boken lättläst, driven och trevlig, för Harris skriver som vanligt bra rent tekniskt. Att jag gillar karaktärerna gör också sitt till. Med andra ord - Dead over Heels var ingen superhit men helt ok. Nu kommer jag få vänta till februari nästa år då sjätte och sista delen kommer. Den har den spännande titeln A Fool and His Honey, så jag förväntar mig något smaskigt (fast utan det pinsamma sexet, då).

****************************************

Som kuriosa kan nämnas att ännu en vampyrförfattare, Mary Janice Davidson, har skrivit en bok med titeln Dead over Heels. Snott den av Harris? Möjligen. Varför är det förresten så många som skriver om vampyrer som tycks ha ett tvångsmässigt behov av att skämta till det i titlarna? För att visa att de har distans till det de skriver? Jag ska kanske i o f s inte säga något; jag kände ett stort behov av att skämta till rubriken på det här inlägget...