Jag har precis sett första avsnittet av Isprinsessan på SVT. Den stora frågan nu är inte vem mördaren är, utan snarare om någon som såg den utan ha läst boken förstod något alls av plotten?
3/4 av intrigen tycks ha försvunnit på vägen från bok till film och kvar blev ett skelett som känns väldigt tveksamt. Jag har all förståelse för att man inte kan ta med allt från boken till filmatiseringen, men ändå. Var inte det här väl kortklippt? (Det enda som är kvar är det idoga kaffesörplandet. Har ni tänkt på hur mycket kaffe det dricks i Läckbergs böcker?) Jag är inget större Läckberg-fan, men hade ändå tänkt kolla serien eftersom den har hög igenkänningsfaktor för en exil-bohusläning som jag. "Titta - nu åker de på Uddevallabron!", typ. Funkade inget vidare. Känns väldigt mycket som att det var enda avsnittet jag kommer att se. Ska ägna mig åt vampyrerna i New Moon istället. Mycket roligare. Fast det visste jag väl redan...
Jag håller med, det var väldigt komprimerat på något vis och vissa saker hände snabbare än jag tänkte mig. Dessutom störde jag mig på den onaturliga dialogen. Men som den filmatiseringshora jag är så blev jag givetvis tvungen att kolla när en bok som jag läst blir tv-serie.
SvaraRaderaOnaturlig dialog, ja det är väl bara förnamnet! Jag kollade på Isprinsessan i reklampauserna på Kommissarie Morse, och blev inte imponerad. Snarare skäms jag för dessa undermåliga västkustproduktioner.. (annat exempel är Saltö) Usel regi, uselt foto (på vissa ställen såg stackars Elisabet Carlsson inklippt ut) och usel produktion. När en regissör kan få underbare Göran Ragnerstam att vara dålig, då är det illa. Hur naturligt grät annars hyfsade Figge Norling?
SvaraRaderaKanske filmatiseringen tydliggjorde att boken inte är så himla substantiell och tät.
Annars håller jag med Erika, filmatiseringar är alltid kul att kolla in!
Ylva: Haha, ja nu när du säger det håller jag med om att Figge Norling var exceptionellt dålig i rollen som sörjande make. Pinsamt ansträngt var det. Göran Ragnerstam är ju underbar och kom kanske inte riktigt till sin rätt här, men fick mig åtminstone att dra lite på smilbanden.
SvaraRaderaSkönt att höra att det inte bara var jag som tyckte att den var kass. Jag vet inte vad den har fått för kritik i övrigt i tidningar och så, men har svårt att tänka mig att det kan vara så värst positivt. Hade jag varit Läckberg hade jag nog varit lite sur...
SvaraRaderaDet roliga är att Läckberg själv bedyrar att hon är jättenöjd med tv-serien i sin blogg. Däremot är inte hennes läsare nöjda och verkar totalsåga den. Första motgången för hennes del?
SvaraRaderaJag har också hört Läckberg säga att hon gillar den. Sant? Skulle hon säga det högt om hon inte var så förtjust?
SvaraRaderaHur som helst tror jag att de gjorde ett stort misstag som skar ner den så mycket. Framför allt borde de nog ha låtit tittarna få lära känna karaktärerna mer - det är "kompisfaktorn" (eller vad man nu ska kalla det)som gör att många gillar böckerna.
Missade själv "Isprinsessan". Såg däremot 1:a delen av "Predikanten" och fick precis samma reaktion som du. Hur rörigt som helst och hur skulle någon som inte läst boken begripa något alls? Dvs kass svensk film som vanligt dessutom med urdåligt ljud. Tacka vet jag danska "Ørnen" som tyvärr bara har 2(!) avsnitt kvar! Superbra serie där ingen klantar sig som de alltid tycks göra i svenska serier.
SvaraRaderaEva